850.000 ton. Så mycket gips släppte industrierna i Helsingborg och Landskrona rakt ut i havet i slutet av 60-talet och framåt, berättar Kjell Andersson. Tillstånd fanns. Allt var godkänt, men planen var att gipset skull lösas upp i vattnet. Så blev det inte. Gipset la sig istället som en tjock matta på havsbottnen och stelnade. Bland annat söder om Ven.

– De här ytorna är totalt döda. I stort sett finns här bara några enstaka sjöstjärnor. Detta var ju ytor som var fruktansvärt produktiva en gång i tiden, säger Kjell Andersson som varit dykare i 50 år och filmat gipsplattan.

Inga fiskar kan leva där

Området är stort som minst två fotbollsplaner beräknar Kjell Andersson, men hur tjockt lagret är vet ingen. Utsläppsröret finns fortfarande kvar och sticker upp som en mast ur gipsplattan. Här fastnar fiskarnas nät och blir till spökgarn.

– Det var fiskarna som slog larm till mig och sa att de fick upp fisk med bölder. Vi vet ju att det var höga halter av tungmetaller i det här gipset, säger Kjell Andersson.

Ingen vet om de dolda tungmetallerna och mineralerna frigörs i vattnet. Inga kontinuerliga prover tas. Klart är att inget kan växa på gipsplattan och inga fiskar kan leva här.

– Det ligger ett antagande i grunden att eftersom det här utsläppet är så gammalt så har eventuella miljögifter antingen lakats ur under de här 50 åren eller bundits fast i gipset, men det är inget vi kan vara hundra procent säkra på, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne.

Det finns i dagsläget inga planer på åtgärder. Att täcka över kan vara svårt eftersom gipsytan är så renspolad att inget material kommer att fastna. Däremot tror Jonas Gustafsson att de uppstickande rören kan tas bort.

– Där kanske det finns en ganska enkel åtgärd, att få bort de här rören och näten som fortsätter fiska och som tillslut bryts ner till mikroplaster.