Projektet med att testa ny tekniker för att vara bättre rustad mot extremväder genomförs av Lantbrukarnas riksförbunds på 13 demoodlingar runt om i landet. Ett av testen är ett hagelskydd som görs på Ranviks trädgård strax söder om Båstad, där hagel redan i dag är ett problem.
– Det blir svårare och svårare att leva på sin produktion när en för stor del av äpplena går bort och inte klarar kvalitetsreglerna. Det ska vara felfria äpplen i dagligvaruhandeln. Blir svinnet för stort bär det sig inte så klart, säger Henrik Strömblad, ägare.
Används ute i Europa
Hagelskydden är redan i dag vanliga i södra Tyskland och Tyrolen, men LRF utvärderar nu konstruktioner och undersöker hur frukten påverkas i ett svenskt klimat av skydden, av dess skuggande effekt.
– Hela den här satsningen syftar till att stärka svenska trädgårdsodlare i extremväder. Stärka kunskapen och få hit teknik från utlandet, för att skapa en starkare inhemsk produktion, säger Karolina Sahle, rådgivningsexpert på LRF Trädgård.
Dyrt för odlarna
Men ska odlarna själva stå för skydden kan det bli kostsamt. Livslängden är 20 år för stommen och 10-20 år för näten. Slår man ut alla kostnader blir det ungefär 40 000 kronor per år för odlarna.
– Hagelnät får vi se som en försäkring. Vi har ingen annan möjlighet att försäkra vår gröda mot hagel i Sverige i dag, säger Henrik Strömblad.
I samband med att Europa blir varmare ökar också risken för hagelstormar, enligt European Severe Storms Laboratory.
– Antingen får man lägga ner eller så måste man säkra upp. Vi är duktiga odlare i dag, men vi behöver nog bli ännu bättre, säger Henrik Strömblad.