Det var Elisabeth Högdahl, etnolog och universitetslektor vid campus Helsingborg, som tillsammans med Jessica Engvall, Helsingborgs stad, efterlyste berättelser och minnen från hamnen i Helsingborg för ett drygt år sedan.

Syftet var att låta människors berättelser speglas i de nya kvarteren som växer fram i Oceanhamnen. I förra veckan berättade SVT Nyheter om Rolf Landin, hamnarbetare i mer än 40 år, som delat med sig av sina minnen i projektet.

Insamlingen har bland annat mynnat ut i en digital stadsvandring – och att en gammal byggkran ska namnges efter en gammal hamnarbetare.

Byggkran fick namn

Erfarenheterna från Oceanhamnen tar nu Elisabeth Högdahl med sig i arbetet med att ta fram en ny stadsplaneringsmodell.

– Vi ska hitta en modell för hur man omvandlar människors berättelser till platser. Framför allt tror jag att det handlar om att börja nerifrån, att först lyssna på människors berättelser och sedan planera, säger Högdahl.

– Forskning visar att platser har stor betydelse för människors identitet. Det som människor berättat för oss om hamnen i Helsingborg har stärkt det perspektivet, säger Elisabeth.

Fånga upp viktiga händelser

Elisabeth Högdahl har beviljats två miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas för att forsätta arbetet med att ta fram modellen.

– Förhoppningen är att jag ska få med mig stadsplanerare, arkitekter och byggherrar i mitt fortsatta arbte.

Att det finns ett behov av att fånga upp människors erfarenheter innan nya kvarter planeras är Elisabeth Högdahl övertygad om.

– Det är ofta smärtsamt när områden förändras, det byggs mycket nytt som människor inte känner igen sig i. Men om man man lyssnar till människors berättelser så öppnar sig möjligheter att bygga mer unikt och varierat, säger hon.