Naturbetesmarker, som inte gödslas eller används för odling, har använts till bete under mycket lång tid. Dessa har länge varit den ideala platsen för pollinerande insekter eftersom där finns både mat och boplatser.
– I samband med att jordbrukslandskapet har intensifierats så har mängden blommande växter minskat, säger Julia Weber.
SVT möter forskarna Julia Weber och Romain Carrié från Lunds universitet på plats vid Öja i Klippans kommun – båda med håvarna i högsta hugg. Idag ska de samla in insekter för att se var de trivs och hur många som finns.
Projektet undersöker om så kallad vallodling med exempelvis klöver kan fungera som ett substitut till ängsblommorna.
– Jag undersöker om det som odlas i det omkringliggande jordbrukslandskapet kan fungera som en kompletterande födokälla för de pollinerande insekterna i naturbetesmarker, säger Julia Weber.
– Det som är bra med klöver är att det blommar flera gånger per säsong så det blir kontinuerlig föda till insekterna, säger hon.
Se mer i klippet ovan om insektesinveteringen.
Fakta naturbetesmarker
• Ängs- och betesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker och de är hem för hundratals växter, svampar, insekter och andra djur. Det är viktigt att sköta ängs- och betesmarkerna för att bevara den biologiska mångfalden.
• Mängden ängs- och betesmarker minskar i Sverige och många växter och djur som finns på sådana marker riskerar därför att försvinna.
Källa: Jordbruksverket.