Inhägnader, koppar som ersätts med aluminium och DNA-märkning.
Det är några åtgärder de senaste åren som har minskat antalet kopparstölder längs de svenska järnvägarna.
– DNA-märkningen gör också att inte bara vi utan även polis och tull enkelt kan kontrollera en last med kopparskrot, säger Tomas Andersson, Trafikverkets nationella samordnare mot kopparstölder.
Ersätter med aluminium
Koppar används till de ledningar som jordar kontaktledningsstolpar och även i viss mån spåren.
– Men när vi rustar upp en spårsträcka eller vid stölder, som den vid Helsingborg just nu, så ersätter vi koppar med mindre stöldbegärligt aluminium.
Det har gett resultat.
2013 var antalet stölder omkring 349 om året, nu är siffran nere på 70-80. Men det är fortfarande kostsamt för Trafikverket – mellan fem och tio miljoner om året.
– Det är pengar vi hellre hade lagt på andra åtgärder inom järnvägen, säger Tomas Andersson.
Kopparpriset påverkar
Kopparstölderna leder förstås också till inställda och försenade tåg, både godståg och persontåg.
Västra Sverige är mest utsatt för stölder, följt av södra och östra Sverige. Just nu har det varit omfattande stölder i väst och så nu vid Helsingborg.
– Vi märker att det finns ett tydligt samband med världsmarknadspriserna på koppar. Är det högt blir det mer intressant att stjäla, säger Tomas Andersson.
Så har kopparstölderna i landet minskat per år
2013: 349 stölder
2014: 238
2015: 209
2016: 133
2017: 130
2018: 74