• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Lars Vilks särbo ”Maj” berättar om livet med en man som ständigt behövde polisskydd. Och om hans rädsla för de många hoten – hör henne berätta i klippet ovan. Foto: Caroline Larsson/SVT

Lars Vilks rädsla bakom fasaden: ”Han blev gråvit i ansiktet”

Uppdaterad
Publicerad

Lars Vilks ville hålla en cool fasad utåt. Men bakom den var han många gånger rädd. Det berättar nu hans särbo sedan 35 år tillbaka.

Vi träffar Lars Vilks särbo Maj (inte hennes riktiga namn) i det hus där de hade tänkt bli sambos.

Men det sa polisen nej till. Polisskyddet kunde inte omfatta ännu en person, var beskedet.

Istället sitter vi nu i huset och hör Maj berätta om hur Lars Vilks, hennes livs stora kärlek, ska begravas.

I videon ovan kan du höra Maj berätta mer om Lars Vilks begravning och deras liv tillsammans.

Livvakter dygnet runt

I augusti 2007 publicerade flera svenska tidningar teckningar gjorda av Lars Vilks där den muslimske profeten Muhammed framställdes som rondellhund. Teckningarna väckte omfattande protester och Vilks blev ett hatobjekt för militanta islamister.

Tre år senare fick han livvaktsskydd dygnet runt.

Och Lars Vilks och hans särbo fick ett liv som präglades av det skydd som han behövde.

Var väldigt rädd

Maj berättar att Lars Vilks inte var medveten om risken för konsekvenser när han gjorde sina teckningar av rondellhunden. När hoten började komma höll han en cool fasad utåt.

– Men han var väldigt rädd innan han han fick livvakter, fast det ville han inte visa för journalisterna. När han fick veta att hans hus utsatts för ett attentat minns jag att han blev gråvit i ansiktet, säger Maj.

Målade porträtt

Lars Vilks skapande påverkades också av att han inte kunde röra sig fritt. Men Maj berättar att han hittade nya utvägar.

– I slutet av sitt liv målade han porträtt och det trivdes han med, säger hon.

Han skrev också dagbok om sitt liv, som det blev.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.