Debatten kring en eventuell försäljning av Öresundskraft har bland annat handlat om risken för att kommunen tappar kontroll över energipriserna.
Särskilda överenskommelser
Nu har styrelsen i HSFAB, som förbereder en eventuell försäljning, bett tjänstemännen ta fram två förslag: hur säkra fortsatt inflytande över bredband och fjärrvärmepriserna.
När det gäller fibernätet handlar det om att kunna bilda ett nytt bolag tillsammans med en eventuell köpare av Öresundskraft.
– Det är den del som kan utvecklas mest och där det är svårast att överblicka framtiden, förklarar Lars Thunberg (KD) som sitter i HFSAB:s styrelse.
Inte med från början
Fjärrvärmepriset kan komma att regleras i ett särskilt avtal med en eventuellt ny ägare – priserna ska även i fortsättningen sättas efter direktiv från staden.
– Det handlar om en viss relation till rikssnittet, säger Lars Thunberg.
Varför tänkte ni inte så här från början?
– Det dyker alltid upp nya frågeställningar längs vägen i en sån här process. Vi har också lyssnat på medborgarnas synpunkter, både de som är för och emot en försäljning, säger Lars Thunberg.
Tveksam till förslaget
Kommunalrådet Marcus Friberg (MP) är en av de politiiker som varnat för risken för höjda fjärrvärmepriser vid en eventuell försäljning. Men han är tveksam till styrelsens utredningsbeslut.
– Hur långt blir ett sådant avtal och vad händer när det löper ut? undrar han.
Jan Björklund (S), är vice ordförande i HFSAB:s styrelse. Liksom sitt parti är han emot en försäljning av Öresundskraft.
– Men vi anser att ett försäljningsförslag ska visa på samtliga aspekter. Vi har därför begärt att det ska tas fram konsekvensanalyser om hur en eventuell försäljning skulle påverka relationen till andra kommunala bolag, till klimatarbetet och till konsumentpriserna. Det arbetet pågår nu, säger han.
En fråga som splittrar
Det finns ett politiskt motstånd mot förslaget att sälja Öresundskraft. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej, Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna säger ja. Fullmäktige får sista ordet i frågan – där tas det slutliga beslutet.
Men det finns också ett folkligt motstånd. Det pågår en namninsamling för att få en folkomröstning i frågan. Runt 11 000 namn krävs, så här långt har insamlingen nått drygt 5 000.