Sent på måndagskvällen beslagtar polisen ungefär en pallast med misstänkt stöldgods i samband en insats på en ort i nordvästra Skåne. Redan morgonen därpå tror sig polisen ha hittat den rätte ägaren till sakerna.

Men det är inte alltid så lätt se vem stöldgods egentligen tillhör.

I Helsingborg finns flera lager fulla med olika beslag som polisen i Nordvästra Skåne gjort. Det kan vara bevismaterial i olika pågående utredningar -  eller beslagtaget stöldgods.

– Det är vanligt att det kommer in verktyg som borrmaskiner, sågar och lite sådana saker, säger Roger Norlén som är chef för beslagsenheten i Helsingborg.

Han visar upp två nyinkomna mopeder, en cykel som ser ut att ha målats om och en annan sak som  blir alltmer vanlig i sammanhanget – en elsparkcykel.

Brott kan löna sig

Men även om stöldgodset hittas är det inte alltid polisen lyckas para ihop rätt sak med rätt ägare – eller bevisa att godset faktiskt är stulet – om sakerna inte är exempelvis DNA-märkta och brottet anmält. 

– Vi kan spara in våra resurser för att jaga alla anspråkstagare, säger Roger Norlén. Det går fortare om vi har en märkning på det.

Om ingen gör anspråk på ett gods som är bevisat stulet kan det säljas på auktion eller förstöras. Men lyckas man inte bevisa att något är stulet kan det sluta med att sakerna hamnar där de hittades från början, något som ger upphov till frustration hos poliserna som jobbar med det.

– Hittar vi inte rätt anspråkstagare är grundregeln att sakerna ska tillbaka till den man har tagit det från, säger Roger Norlén. Den personen är oftast tjuven som har tagit sakerna.

Fler stölder i Helsingborg än rikssnittet

2018 anmäldes totalt drygt 445 000 stölder eller rån i Sverige. Det är visserligen en påtaglig minskning jämfört med året innan – en trend man kan se i takt med att till exempel bedrägeribrotten ökar.

Men fortfarande är det så att det i hälften av nordvästra Skånes 10 kommuner anmäldes fler stölder och rån per capita än rikssnittet förra året. Mest sticker Helsingborg ut.