Att kornen gjordes i ett avdelat område på boplatsen med ett flertal andra ugnar tyder på att Uppåkraborna framställt malt i stor skala och att de troligen bryggt öl för högtider och handel.

– Vi har grävt ut en lågtemperaturugn och analyserat vegetabiliskt material som har förkolnats. Där hittade vi stora mängder av skalkorn med groddar. Det tyder på att ugnen använts för att framställa malt för att producera öl, säger Mikael Larsson, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds Universitet.

Humle som smaksättare kom senare

Ölets historia går långt tillbaka i tiden. Genom dokument har man kunnat fastställa att det framställdes öl i Mesopotamien för 6000 år sedan. Det äldsta bryggeriet som är igång i dag anses Weihenstephaner i Tyskland vara. Det dateras till år 1040.

Till Sverige har flera historiker tidigare trott att ölet kom med munkar som invandrade hit i början av 1000-talet. Men fynden i Uppåkra, från år 400-600 tyder på att öl har bryggts och konsumerats här mycket längre än så. Två andra fynd på Öland och i Danmark är från 500-talet respektive 100-talet.

– Skriftspråket utvecklades inte i Sverige förrän på medeltiden. Därför finns det ingen dokumentation från järnåldern. Man får förlita sig till arkeologin. Jag tror utifrån de fynd vi har gjort nu att öl har bryggts kontinuerligt i Skandinavien från järnåldern och framåt, säger Mikael Larsson.

Humle som smaksättare och konserveringsmedel kom in långt senare, troligen under medeltiden.

– På flera arkeologiska boplatser i Norden har man funnit tidiga spår av pors, som fyllde samma funktion, säger Mikael Larsson.