– Det fanns en rädsla för att kvinnor faktiskt skulle påverka politiken och införa förändringar som hotade det patriarkala samhället, säger Josefin Rönnbäck universitetslektor i Luleå som forskat kring demokrati och genus.

Det var 1884 som helsingborgaren Fredrik Theodor Borg la den första motionen om kvinnors rösträtt i riksdagen.

Men motståndet var massivt, han skrattades ut och motionen röstades ned med ett rungande nej.

Ville begränsa rösträtten till överklassen

Just rädslan att kvinnorna skulle få ett inflytande över politiken går att utläsa i Fredrik Theodor Borgs motion.

Han ville införa inkomstnivåer kopplade till kvinnornas rösträtt:

”dessa qvinnors antal är så ringa, att de nuvarande politiskt röstberättigade männen ej lära behöfva frukta att sålunda af dem öfverflyglas i politiken, ej heller att af dem lida intrång i sina ekonomiska rättigheter..”

Med ekonomiska rättigheter syftade han på att kvinnorna eventuellt skulle lyfta frågan om äganderätt inom äktenskapet om de kom till makten.