Historiskt är hamnen av stor betydelse för Helsingborg. Där har många arbetat, lekt som barn, gått till sjöss, människor har rest ut och in i landet.

Nu ska den nya stadsdelen Oceanhamnen växa fram, byggd på öar och kanaler och med flera hundra nya bostäder.

Få med vanliga människor

Sida vid sida med det nya ska också helsingborgarnas minnen få ta plats.

Det är åtminstone förhoppningen med det projekt som Helsingborgs stad och Lunds universitet sjösatt.

– I Sverige tänker vi gärna storskaligt när vi bygger, ofta görs det med ett utifrånperspektiv. Människor känner sig inte alltid hemma i förändringarna som sker, säger Elisabeth Högdahl, etnolog vid Lunds universitet.

Nu efterfrågar Helsingborgs stad berättelser från människor som själva upplevt platsen.

– När vi pratar om hamnen är det ofta utifrån konsulernas historia. Men man glömmer bort de vanliga människor som varit här. Vilka var de? säger Jessica Engvall, kommunikatör vid Helsingborgs stad.

Konsulerna hette Petter Olsson och Nils Persson. Båda var affärsmän och blev viktiga för Helsingborgs utveckling i slutet av 1800-talet.

En del berättelser har redan kommit in.

– En man berättade om hur det var att arbeta här i hamnen under 1980-talet. Man föreställer sig att hamnen var en modern arbetsplats vid den tiden, men hans berättelse förde mer tankarna till någon av Per Anders Fogelströms böcker, säger Jessica Engvall.

Men hur omsätts minnen i en ny stadsdel?

– Man kan kartlägga hur människor rört sig i området och utgå ifrån det när man ritar gatunätet exempelvis, säger Elisabeth Högdahl. Det kan även vara händelser eller personer som man kan inspireras av. Det handlar om att omvandla detta till något konkret som en arkitekt kan arbeta vidare med.

Om 20 år, kommer vi då att se spår av gamla minnen i den nya stadsdelen?

– Vi har en vision om att det går att göra, sen får vi se om det är möjligt, säger Elisabeth Högdahl.