Skånska s-topparna tvekar om medlemskap i Nato

Uppdaterad
Publicerad

Fram till mitten av maj ska socialdemokratin i Sverige diskutera säkerhetspolitik. Inklusive frågan ja eller nej till Nato. SVT har pratat med en rad tunga skånska politiker. Och det är ingen enig skara.

Idag är den socialdemokratiska linjen nej till medlemskap i Nato. Men ska partiet tänka om med tanke på kriget i Ukraina? Alla medlemmar får nu tre veckor på sig att tycka till i den heta frågan – ja eller nej till att gå med i Nato.

I Skåne ska 10 000 socialdemokrater få möjlighet att tycka till.

Det är Niklas Karlsson, riksdagsledamot och ordförande i Skånes partidistriktet, som ska hålla i trådarna. Exakt hur det ska gå till är inte klart.

– Men alla socialdemokratiska medlemmar som vill får vara med i diskussionen. Och jag tror att många vill det, det finns ett djupt engagemang i säkerhetspolitiska frågor i partiet, säger han.

Fritzon emot Natomedlemskap

Henrik Fritzon är vice ordförande i Region Skånes styrelse och en av Skånes tyngsta socialdemokrater. Han säger nej till medlemskap i Nato.

– Om vi går med i Nato ökar spänningen i Norden och det blir skarpare gränser mot Ryssland. Vad som istället behövs på lång sikt är dialog och där kan Sverige vara med, säger han.

Hör hans övriga argument i klippet ovan.

Flera kommunpolitiker velar

SVT Nyheter Helsingborg har också pratat med några ledande skånska socialdemokratiska kommunpolitiker. Där finns ingen gemensam linje i Nato-frågan när de nu går in i partidebatten.

En säger klart nej, andra tvekar – men ingen säger så här långt klart ja till medlemsskap.

– Just nu står jag bakom kongressens beslut att säga nej till medlemskap i Nato. Men man måste också ta hänsyn till dagens situation. Det är bra att vi diskuterar frågan och argumenterar för och emot. Jag tar ställning efter den diskussionen, säger Jan Björklund (S), kommunalråd i Helsingborg.

I faktarutan nedan ser du hur några av Skånes socialdemokrater svarar på frågan om de tycker Sverige ska gå med i Nato.

Så säger några skånska politiker om Natomedlemskap:

Lars Nyander, kommunalråd i Ängelholm säger nej.

– Jag tycker att Sverige i det långa loppet tjänat på att att vara alliansfritt och jag tycker inte att man ska ta så tunga beslut som Natomedlemskap i ett pressat läge. Jag ser inga fördelar med att gå med i Nato.

Jan Zielinski, kommunalråd Svalöv, tvekar mellan ja och nej.

– Jag ser tryggheten i att ha möjlighet att få hjälp om det uppstår ett krigshot. Men samtidigt är alliansfrihet och neutralitet också viktigt, det har fungerat bra väldigt länge.

Anders Tell, kommunalråd Kristianstad, säger ja – om Finland går med.

– Jag har alltid känt mig hemma i att vi har alliansfrihet men samtidigt hänger Nato ihop med säkerhet. Och framför allt bör vi ha samma säkerhetspolitik som övriga nordiska länder, så går Finland med i Nato så lutar jag åt ett ja.

Ronny Sandberg, kommunalråd Åstorp, säger troligen nej.

– Jag är tveksam till att gå med i Nato. Vi får ju inte bara militärt stöd utan även nya skyldigheter att ingripa på Natos sida i konflikter. Dessutom skulle säkerhetsläget runt Östersjön förändras radikalt. Alliansfrihet att varit en fördel så här långt. Jag tror mer på att Sverige kan spela en roll i en diplomatisk lösning som kan få slut på kriget.

Jan Björklund, kommunalråd Helsingborg har inte bestämt sig.

– Just nu står jag bakom kongressens beslut att säga nej till medlemskap i Nato. Men man måste också ta hänsyn till dagens situation. Det är bra att vi diskuterar frågan och argumenterar för och emot. Jag tar ställning efter den diskussionen.

Anders Almgren, kommunalråd Lund, tvekar mellan ja och nej.

– I princip står jag fortfarande bakom partikongressens nej till Natomedlemskap från i höstas. Men nu har omvärlden förändrats drastiskt. Vi ska nu ha en snabb men bred debatt i partiet om säkerhetspolitiska frågor med många deltagare. Jag går in i den med öppet sinne och det är inte osannolikt att jag till slut hamnar i ett ja.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.