Under våren presenterades rett nytt digitalt verktyg – Konsumtionskompassen – som tagits fram av Stockholm Environment Institute, SEI, med Kalmar och Umeå som testkommuner.

Här kartläggs utsläppsnivåer ner på postnummernivå och till vilken typ av aktivitet som utsläppen är kopplade till, exempelvis flygande, bilåkande och inköp av mat och varor som producerats utomlands.

Befolkning indelad i livsstilar

Resultatet bygger på en modell med 44 olika livsstilsgrupper.

– Vi har samarbetat med ett marknadsanalysföretag som samlat in data om människors konsumtionsbeteenden utifrån bland annat sifo-undersökningar, offentlig statistik och enkäter, säger Katarina Axelsson, forskare på SEI.

– Därefter har vi kopplat gruppernas konsumtion till utsläpp. Vi brukar säga att vi har räknat fram livsstilsgruppernas ”utsläppsprofiler” och kartlagt hur stor andel av varje livsstilsgrupp som finns på varje postnummer, säger Katarina Axelsson.

Ett tydligt mönster är att stadsdelar och kommuner med många höginkomsttagare har högre konsumtionsrelaterade utsläpp.

I Domsten utgör utsläppen från flyget tre ton, vilket är en tredjedel av den totala mängden utsläpp. På Drottninghög kommer ett drygt halvt ton utsläpp från flyget, drygt 11 procent av totalen.

– Höginkomsttagare har möjlighet att konsumera mer, och därför släpper de ut mer. Det kan vi se i statistiken och det är ett generellt mönster, även om det förstås inte alltid behöver hänga ihop, säger Katarina Axelsson.

Från tio ton – till ett ton

I Helsingborg genererar utsläppen från vår privata konsumtion i snitt 6,4 ton växthusgaser per år.

Till den siffran skall adderas tre till fyra ton från offentlig konsumtion och investeringar som vi alla tar del av, exempelvis från vägbyggen och inköp på skolor och sjukhus.

Så runt tio ton utsläpp per person och år handlar det om – som ska ner till högst ett ton per person 2050 för att vi ska nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.