Det började med att FN:s barnrättskommission kritiserade Sverige – här saknades skydd för barn när de blir vittne till våld och hot mellan närstående vuxna.
2021 kom den nya lagen. Nu är barnen målsägare och har rätt till skadestånd om de bevittnar – alltså ser eller hör – exempelvis våld, hot eller sexuella övergrepp mellan vuxna närstående.
Barnen hörs av experter
De närstående riskerar att dömas i domstol till böter eller fängelse i högst två år för barnfridsbrott.
Det vanligaste är att polisen utreder barnfridsbrott samtidigt som man utreder exempelvis våldet eller hotet. Då förhörs barnen i särskilda barnrum av speciellt utbildade poliser.
Alla hamnar inte i domstol
Hittills har det enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, kommit in cirka 30 000 anmälningar om barnfridsbrott i hela landet. Drygt en tiondel eller 4 482 har lett till åtal och av dem har 185 lett till fängelsestraff.
Varför inte fler?
– Man måste kunna bevisa att barnen verkligen bevittnat våld eller hot, alltså sett eller hört och det är inte alltid enkelt. Har de till exempel sovit så täcks det inte av lagen, säger kammaråklagare Malin Granström vid åklagarkammaren i Helsingborg.
Barnfridsbrott – vilka är närstående?
- När ett barnfridsbrott utreds bedöms vad som är en närstående utifrån barnets perspektiv.
- Det kan till exempel vara en frånskild förälder, nya partners till föräldrarna, mor- och farföräldrar, föräldrarnas syskon och deras barn.
- Det som avgör är om barnet har en nära relation till personen.
- Och som barn räknas alla mellan 0 och 18 år.
Källa: Åklagarmyndigheten