Richard Lundberg (M), är ordförande för arbetsmarknadsnämnden i Helsingborg. Torkild Strandberg (L) är kommunstyrelsens ordförande i Landskrona. Två grannstäder som dragit en ebo-ring runt hela stan – den asylsökande som kommer hit får inget bidrag. Och som nu tvingas ändra sina regler.

– Det är vansinne, säger Richard Lundberg.

Han tycker att Helsingborg och de andra skånska kommunerna har fått bära en oproportionerligt stor börda för att många asylsökande valt att bosätta sig här istället för den kommun dit de anvisats av Migrationsverket.

– Vi vill absolut inte stänga dörren för flyktingar. Men det räcker med det antal flyktingar som anvisas hit av Migrationsverket. Då får vi en chans att ordna utbildning, jobb och eget boende, säger han.

Vill riva upp lagen

Han vill riva upp ebo-lagstiftningen.

– Den motverkar integrationen därför att så många kommer hit samtidigt och ofta flyttar in hos vänner och släkt. Det är trångt och ingen bra miljö, inte minst för barnen.

Torkild Strandberg menar att det finns behov av en paus i flyktingmottagandet.

– Det är det vi har signalerat när vi gjort hela kommunen till en ebo-avvikelse. Hela staden har påverkats av den ansträngning som många asylsökande inneburit – förskolor, skolor, försörjningsstöd, bostäder...

– Jag är tveksam till om vi ska ha kvar ebo-lagen. Men det är en svår fråga. Det finns ju också en grundläggande rätt för människor att bo var de vill, säger Torkild Strandberg.

I grunden en valfrihetsreform

Miljöpartiet i Helsingborg sa nej till förslaget om 19 utpekade områdena. Partiet ville ha färre stängda områden.

– Men vi är ändå glada att alla nu är välkomna till Helsingborg, säger kommunalrådet Marcus Friberg.

Liksom Torkild Strandberg pekar han på motsättningar.

– Ebo är i grunden en valfrihetsreform som handlar om människors rätt att kunna bo var de vill, säger Marcus Friberg.