Utvärderingen initierades redan i augusti förra året. Ett delresultat presenterades i november. I januari förlängdes den till att också omfatta perioden januari-mars 2015. Åtta politiker på båda sidor blockgränsen och sexton tjänstemän har intervjuats. Arbetet har utförts av Gunnar Hansson på Resak AB.

Kränkningar fortsätter

De problem som redovisades i höstas med allvarliga kränkningar av flera tjänstemän fortsätter alltså. Detta trots att kommunen vidtagit en handlingsplan på fjorton punkter, som bland annat går ut på

• att tjänstemän inte ska vara ensamma med Pontus Pålsson.
• att telefonsamtal från honom inte ska gå direkt till tjänstemän utan till Medborgarkontoret
• att antalet tjänstemän som deltar vid sammanträden begränsats
• att möten flyttats från från kommunhuset till andra lokaler,
• att Pontus Pålsson inte längre har nyckel till kommunhuset
• att det är nolltolerans mot kränkningar.

Utredaren konstaterar att den psykosociala miljön visserligen förbättrats  av handlingsplanen, men att också att överenskommelsen har brutits på flera punkter av Pontus Pålsson. Det gäller till exempel att kränkningarna fortsätter och att han telefonledes tagit direktkontakt med tjänstemän och krävt att handlingar tas fram.

Slår tillbaka på kommunen

Utredaren kontaterar att Pontus Pålssons agerande och de åtgärder som har vidtagits har medfört, och kommer att medföra, ett antal mycket negativa konsekvenser för Åstorps kommun. Han menar att Åstorps arbete med att skapa ett starkt varumärke försvåras och i värsta fall raseras av detta. Vidare kan det bli svårare att rekrytera personal till kommunen. Det blir också negativa demokratiska effekter.

”Det faktum att chefstjänstemän inte föredrar sina ärenden leder till att beslut riskerar fattas på bristfälliga underlag, bland annat beroende på att nämndledamöter inte ges tillfälle att ställa frågor kring de föredragna ärendena. Den löpande dialogen och det ömsesidiga förtroendet mellan politiker och tjänstemän fungerar dåligt eller inte alls”, skriver han.

Det kan få ekonomiska konsekvenser för kommunen.

”Mycket kraft och energi läggs på fel saker, vilket riskerar att att medföra lägre produktivitet och effektivitet i kommunens verksamheter. En dålig arbetsmiljö medför också högre ohälsa och personalomsättning, vilket i sin tur leder till högre kostnader”, kontaterar han.

Utredaren skriver slutligen att situationen inte är acceptabel och att den därför måste hanteras, primärt inom den politiska organisationen.