Helsingborgs stad storsatsar på en ny stadsdel som vid byggets slut år 2035 ska inhysa 10 000 personer. Nya miljökrav och en egen satsning på miljövänliga bostäder har fått kommunen att vilja prova ett helt nytt system för att ta hand om hushållens avlopp och matavfall. När bostäderna är resta och avloppssystemet är på plats kommer Helsingborg att vara först i världen med att ta tillvara på både köksavfall och toalettavfall via separata avlopp

TV: Så funkar unika avloppssystemet

Nya lösningar för miljövänlig framtid

Forskning från Lunds Tekniska Högskola har hjälpt till att ta fram det nya systemet där matavfall och toalettavfall kommer att behandlas skiljt från dagvatten och industriavlopp. Därmed späds inte avfallet ut med annat vatten och kan på så vis lättare förädlas. Avfallet kommer att forslas i separata ledningar till en rötningsstation i Helsingborg bara några hundra meter från hushållen där man kommer att utvinna biogas.

Kvar efter rötningen till biogasen kommer vara en mängd näringsämnen som kan användas till gödning inom lantbruket.

– Vi kommer att ha mycket mer miljövänlig teknik nere på reningsverket. På så vis kan man öka kretsloppet av näringsämnen från stad till land. Och det är någonting som vi behöver göra mer i framtiden. Det är det de blir unika med att bygga först i Helsingborg, säger Hamse Kjerstadius från Lunds Tekniska Högskola som har

forskat på det nya systemet.

Färre tungmetaller

Eftersom avfallet från toalett och kök i det nya systemet aldrig blandas upp med dagvatten eller industriavlopp blir mängden tungmetaller i restprodukten av rötningen mycket mindre än med dagens teknik. Därför lämpar sig restprodukten särskilt väl för användning inom lantbruket.

– Det kommer att bli en väldigt bra miljöeffekt för dels så minskar vi miljöpåverkan och samtidigt kan vi öka näringsåtervinningen från stad till land. Vi blir fler och fler människor i städer och då blir det väldigt viktigt att vi ökar också kretsloppet av näringsämnen, säger Hamse Kjerstadius.

Ny teknik i kök och badrum

I etapp ett av bygget kommer 320 nya bostäder att byggas med trolig inflytt under slutet av 2018. Samtliga av dessa lägenheter kommer då var utrustade med det nya avloppssystemet. I köket kommer dagens bruna matavfallspåse att försvinna och ersättas av en avfallskvarn i en separat diskho. I den kommer matavfallet att finfördelas för att sedan försvinna iväg till rötning.

I badrummet kommer den nödiga att hitta en vakuumtoalett som även den kommer att få ett separat avlopp som inte förenas med avloppsvatten från bad och kök. Den mindre spolvolymen i toaletterna leder till att avfallet kommer fram mer koncentrerat biogasanläggningen där det kan omhändertas mer effektivt än om det hade varit uppblandat med övrigt vatten från hushållet.

– Vi måste börja se avloppsvattnet som en resurs istället för någonting som vi bara vill bli av med. Vi måste utnyttja det på ett helt annat sätt, säger Marinette Hagman som är forsknings- och utvecklingsansvarig på Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.

Den digitala tekniken tar plats i avloppet

De nya bostäderna kommer dessutom att utrustas med ett återkopplingssystem. Med en digital tjänst ska man kunna få reda på hur mycket klimatnytta man har gjort genom att gå på toaletten och slänga äppelskruttar i avfallskvarnen. Återkopplingen kommer att kunna ske genom utskick men också genom digital teknik som till exempel olika appar.

– Det är positivt också att man visar för dem i staden att ”Tack för att ni har de här systemen och att ni hjälper oss”, säger Hamse Kjerstadius.

Dyrare system

Ny teknik är dyr och kostnaden för det nya systemet kommer att vara dyrare än det som används som standard idag. Hamse Kjerstadius har räknat ut att det kommer att bli runt 25 procent dyrare med det nya systemet jämfört med vad som används idag. Men han menar att den ökade kostnaden är försvarbar då den tydligt vägs upp av ökade miljövinster. Han framhåller särskilt den ökade biogasproduktionen och den ökade växtnäringsåtervinningen som två starka argument till att satsa på det nya separerade avloppssystemet.

Tack vare den förfinade tekniken kommer andelen biogas som produceras kunna öka med 50 till 100 procent per kilo matavfall.

– Det är klart att om man använder ett system som funnits på marknaden under en extremt lång period så har den etablerats och har ett kostnadsläge. Bygger man någonting nytt så är det nya parametrar som man måste ta hänsyn till. Ur ett längre perspektiv så är målet att det här ska bli en billigare lösning och en bättre lösning än dagens, säger Marinette Hagman.

– Det häftiga är ju att man faktiskt gör någonting åt miljöproblemen. Vi är ju väldigt duktiga på att nämna miljöproblemen hela tiden men här visar man i en liten liten stad att det faktiskt går att bygga någonting som gör någonting åt miljöproblemen. Och det är väldigt inspirerande, säger Hamse Kjerstadius.