Ornitologen Lars Göte Nilsson står på Kullaberg och tittar in i en kikare och spanar på fåglar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ornitologen Lars Göte Nilsson har länge spanat på fåglar och ser förändringar i fågelbestånden i Kullabergs naturreservat. Hör honom berätta mer i klippet ovan. Foto: Simon Melin/SVT

Varmare klimat lockar fåglar till Skåne – och får andra att flytta norrut

Publicerad

Både fågelräkning och forskning pekar åt samma håll: Ett varmare klimat förändrar våra fågelsamhällen. Och det märks på Kullaberg.

Ornitologen och naturvetaren Lars Göte Nilsson har följt fågellivet på Kullaberg i många år.

Hit kommer flygande sommargäster från när och fjärran för att stanna under några intensiva sommarmånader med bobygge och ungar. Andra fåglar bor här året runt.

Klimatförändringar i Sverige

Ser förändringar i fågellivet

Men Lars Göte Nilsson ser förändringar i fågelbestånden. Liksom de årliga fågelräkningarna och forskningen gör. Antalet grönsångare har till exempel ökat kraftigt medan en fågel som rödvingetrast minskar i antal. Det visar även den årliga fågelräkningen och en forskning från Lunds universitet.

Det varmare klimatet spelar stor roll.

– Vi kommer att se fler värmeälskande arter medan de som vill ha lite kallare klimat flyttar längre norrut, säger Lars Göte Nilsson.

Fler våtmarker på Kullaberg

Men det handlar också om tillgången på mat. Färre våtmarker och färre blomsterängar i lantbruket minskar tillgången på mat för fåglarna som ju bland annat äter insekter.

– En del långväga flyttfåglar gör sig omaket att flyga hit för den goda tillgången på insekter. Minskar maten så kanske de inte kommer mer, säger Lars Göte Nilsson.

Å andra sidan har Kullabergs naturreservat fått pengar för att återställa våtmarker, ett arbete som nu gett resultat i fler sådana områden. Och därmed bättre miljö för fåglar som storspov och rödspov – en art som klassas som hotad.

– Men det kommer att ta tid, säger Lars Göte Nilsson.

Källa och metod

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har med av satellitdata kartlagt den högsta uppmätta temperaturen på Sveriges yta.

Vi har avgränsat ytorna till tät- och småorter som de är geografiskt definierade av Statistiska centralbyrån för att fokusera på områden med mycket bebyggelse och människor.

Mätningarna är gjorda klockan elva på förmiddagen, under sommarperioden juni till augusti under åren 2020 till 2022. Den mätning som visas är den högsta uppmätta temperaturen per 30 meters område.

Mätningarna kommer från satelliterna ”Landsat 7” och ”Landsat 8”. Dessa rör sig i omloppsbanor och passerar olika delar av jorden vid olika tidpunkter, vilket kan göra att två mätpunkter som ligger nära varandra kan ha gjorts vid olika tidpunkter och därför kan skilja sig.

En annan möjlig felkälla är tunna molntäcken som kan maskera eller dämpa temperaturmätningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatförändringar i Sverige

Mer i ämnet