Anna vill vara anonym och heter egentligen något annat. Hon är en av alla dom som följt vår granskning av HVB-hem och som känner igen sig i det vi berättat om.

– Jag blev placerad på ett HVB när jag var 13 år gammal, säger hon. ​

SVT Nyheter Jämtlands granskning har visat på stora brister när unga har placerats. Vittnesmål har bland annat berättat om bestraffningar och om bristande boendemiljö. Men Anna pekar på att det sker så mycket mera inom HVB-hem.

– Jag själv blev utsatt för sexuella övergrepp, säger hon.

Jobbar idag som socialsekreterare

I dag jobbar Anna som socialsekreterare. Med sin bakgrund har hon kunskap som hon tagit med sig i sin yrkesroll. Hon ger några konkreta tips:

– När jag själv var placerad så hade jag önskat att min egen handläggare på socialtjänsten hade gjort spontanbesök. Inte bara bestämde bokade träffar.

På det sättet får handläggaren en tydligare bild av hur det faktiskt är på HVB-hemmen.

​Ansvariga måste lyssna på ungdomar

Hon anser även att handläggare måste prata mer med den enskilde ungdomen.

– Enskilda samtal är viktigt men det ställer också krav på handläggaren, att den vet vad den ska göra med informationen. I mitt fall så ringde handläggaren till HVB-hemmet för att få uppgifterna bekräftade vilket försatte mig i en situation som inte var bra.

Viktigt med kompetens

Anna pekar på hur viktigt det är att handläggarna har kompetens och erfarenhet. Att de har förmåga att skapa tillit och få ungdomen att våga berätta.

– Det räcker inte att bara komma två gånger per år och tro att ungdomen ska prata, säger hon.

Hon pekar även på att socialtjänsten har ett stort ansvar att ge den unge information.

– Att berätta vart ungdomen kan ringa, var kan den vända sig om något händer. Och att den informationen ges kontinuerligt, inte bara vid ett första möte.