Samverkansrådets förslag utgör ett av flera underlag till nästa års beslut om nya miniminivåer för vargar, där Naturvårdsverkets vägledning slagit fast att det inte är lämpligt med något särskilt skyddat vargrevir i renskötselområdet.

Samebyar drabbade av vargskador

Förslaget från samverkansrådet gäller de fyra nordligaste länen är något som självfallet uppskattas av rennäringen.

Kort går förslaget ut på att Prästskogenreviret i Härjedalen inte längre ska vara fredat utan skyddsstatusen ska istället flyttas söderut.

– De här vargarna vandrar ju ut från reviret och det är Tåssåsens sameby som drabbats värst, men även vi har fått en släng av det, säger Hans Östlund, som är samebyns ansvarige för inventering av rovdjur.

Vargar värre än andra djur

Går förslaget igenom kommer det att bli lättare att få igenom skyddsjakt, något flera samebyarna begärt vid olika tillfällen på vargarna i Prästskogenreviret. Skyddsjakt som aldrig genomförts.

Vid ett par tillfällen har skyddsjakt beviljats av länsstyrelsen men sedan stoppats av förvaltningsrätten.

Vargar ställer till större skador än andra rovdjur, menar Hans Östlund.

– Hellre tio järvar än en varg, för vargen ställer till så stora skador, säger han.

Förslaget möts av kritik

Svenska rovdjursföreningen som är kritisk till förslaget menar att det finns utrymme för samexistens mellan människa och rovdjur och pekar på den ersättning som betalas ut för rovdjursskador.

Men ersättningen täcker långt ifrån skadorna, enligt Hans Östlund.

År 2019 fattades det nu gällande beslutet miniminivån som slagit fast att det ska finnas minst 300 vargar i landet, varav minst tio vargar i Prästskogen-reviret i Härjedalen, ett revir som delas mellan Jämtlands och Gävleborgs län men där Jämtlands län tilldelades huvudansvaret när det gäller dess fredande.