I länet gjordes fyra större undersökningar av hälsokonsekvenserna efter utbrottet av Cryptosporidium år 2010. De senaste genomfördes två år respektive fem år efteråt.
Det var barnen som blev sjukast av infektionen, visar studierna som gjorts hittills. Barn upp till 10 år hade i snitt 10 sjukdagar.
– De var sjuka längst av åldergrupperna. De som fyllt 50 år var i snitt sjuka 6 dagar, säger docent och distriktsläkare Mikael Lilja.
Lägre andel äldre drabbades
De som var äldre än så hade ännu färre sjukdagar.
Eller annorlunda uttryckt: Nära hälften av alla Östersundsbor, från barn till vuxna i 50-årsåldern, drabbades av symptom på Cryptosporidiuminfektion. Andelen som drabbades bland de äldsta Östersundsborna var lägre.
I videon ovan berättar Mikael Lilja, docent och distriktsläkare inom Region Jämtland Härjedalen, mer om resultaten från undersökningarna.
Hälsostudier och samhällskostnader
I länet har det hittills gjorts fyra större hälsoundersökningar i länet efter utbrottet av Cryptosporidium år 2010: efter två respektive sex månader samt efter två respektive fem år.
Det är studierna som gjordes efter två respektive fem år som åsyftas i videoklippet ovan. Resultatet från dem visar att många av dem som drabbades av cryptosporidieinfektionen vid utbrottet 2010 fortfarande efter flera år drogs med mag-och ledbesvär jämfört med dem som inte hade infektionssymptom efter utbrottet. Hur stor andel kan du höra i videon ovan.
Magbesvären som beskrivs är av typen som brukar kallas ”irritabel tjocktarm”, dvs vattniga diarréer, magsmärtor, trötthet, huvudvärk och värk i leder. Irritabel tjocktarm kan ge allt från måttliga till mycket besvärliga problem.
Cryptosporidieinfektionen fanns dock inte kvar.
Nu kommer en tio årsuppföljning att göras för att se om mag-och ledbesvären kvarstår hos personer som infekterades under utbrottet. En enkät kommer att skickas ut till samma personer som fick den första enkäten i januari 2011. Det rör sig om 1500 östersundsbor. Dessutom kommer 600 barn att ingå i en delstudie.
Parallellt pågår dessutom en studie där man ska undersöka indikationerna på att inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat i länet efter utbrottet.
Det är bland annat regionens smittskyddsläkare Micael Widerström och distriktsläkare Mikael Lilja som står bakom de hälsostudier som genomfördes två respektive fem år efter utbrottet. De och ett par andra forskare gjordes också en studie om samhällskostnaderna.
Resultatet visade att samhällskostnaderna bara för sjukfrånvaro uppgick till omkring sju miljoner Euro, det vill säga drygt 71 miljoner svenska kronor.
Det gällde då sjukfrånvaro mellan 1 november 2010 och 31 januari 2011, det vill säga sjukfrånvaro där folk behövde vara hemma från jobbet för att de själva var sjuka eller för att deras barn var sjuka.