Vem har rätt till mark och vatten? På vissa platser är trycket så hårt att det påverkar allemansrätten. Länsstyrelsen drar i nödbromsen för att djur och natur tar stryk.
Det blir inte enklare
Jag har själv bevakat konflikterna om rättigheter kring mark och vatten i många år. Det blir inte enklare. Girjas-domen är såklart en juridisk riktlinje. Rättsmålet är en del av en lång samisk kamp. Domen är en viktig framgång för den samiska rättskampen men inte en helt okomplicerad sådan.
Fråga som delar
Det är också en polariserad fråga. Vi har mött människor för vilka den här frågan är den största i deras liv. Oavsett om de är jägare, renskötare, friluftsmänniskor eller företagare – kopplingen till naturen har ett stort värde och de är beredda att slåss för den.
Samtidigt finns de som knappt vet att det här är en infekterad fråga.
Kanske åker du till fjällen och förhöjer din livskvalitet för ett tag. Kanske precis den här perioden, den härliga vårvintern. Men det är också tiden när vajorna är dräktiga och känsliga för stress. En viktig tid för rennäringen. En hjärtefråga för många renägare. En stressad renko kan förlora sitt foster, alldeles för tidigt. Nu reser sig vissa och sätter kaffet i halsen. De tycker att rennäringen tar för stor plats. Polariserad fråga.
Det är värre om vi är tysta
Varför väljer då vi att granska detta och belysa konflikterna. Riskerar inte vi att polarisera frågan ytterligare?
Kanske. Men det är betydligt värre om vi är tysta. Därför lyfter vi problemen, försöker dyka ner i det besvärliga, peka på det, vrida på det, så ökar förhoppningsvis förståelsen för konflikten och de olika intresseområdena och framförallt öka kunskapen. Vilket är viktigt för att kunna se lösningar.
Jag tror att det kommer krävas förståelse, vilja, kompromisser och kunskap för att vi ska kunna samnyttja naturen.
Jag åker hellre sittlift
Men om jag går till mig själv, hur var det förr? Min familj hade ingen skoter när jag växte upp men jag är ganska nöjd när jag själv kan använda skotern för att kunna njuta av vår natur. Slippa tjorva med skidor och tunga pulkor. I det enkla exemplet finns också en del av komplexiteten. Jag åker också hellre sittlift eller kabinlift än att gå eller åka släplift. Det är också roligt att cykla i vår natur och jag är inte ensam.
Vi vill vara och vi peppas att vara friluftsmänniskor. Det är ju så hälsosamt och stärkande i fjällen. Men vi är många och vi dras till samma platser. Så hur gör vi nu?