Ringmuren i Visby är det – och Höga Kusten.  Nu senast blev också Hälsingegårdarna det. Ett världsarv.  Nu har ett arbete startat för att Döda fallet också ska hamna på Unescos lista över platser värda att bevara.

Historien om Vildhussen och katastrofen i början av juni 1796 när hela Ragundasjön tömdes på vatten och Döda fallet skapades, känner nog de flesta i både Jämtland och Västernorrland till. Men historien är så viktig och fascinerande att hela världen borde ta del av den.

– Den här katastrofen är ju en av de största i historisk tid i Sverige, säger Gunmarie Persson, VD på det nystartade bolaget Världsarv Ragundadalen. Den har också haft stor betydelse för utvecklingen av skogsindustrin i Sverige och därmed också landets snabba utveckling.

Bakom bolaget står Stiftelsen Jamtli, Ragunda kommun, Destination Ragundadalen och Ragunda Hembygdsföreningar. Målet är att bli upptagen på Unescos världsarvslista, men kraven är hårda.

Det ska vara kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten för att bli upptagna på världsarvslistan av Unesco. Nu har arbetet med att få med Döda fallet på listan börjat men Henrik Zipsane, chef på Jamtli, vet att vägen är lång.

– Vi ska vara realistiska, säger han. Det finns inga garantier för att vi lyckas, och ska vi se historiskt så är det en process på 10- 15 år tills man kommer fram. Om man kommer fram.