Få hustyper är så utskällda och hånade som de så kallade eternithusen, med plattor som innehåller asbest på fasader eller tak.
Men Elisabet Aagård i Undersåker har nyligen skrivit en bok som lyfter fram de ofta bespottade husen.
– Eternithusen förtjänar någon form av uppmärksamhet. Det har de inte fått på väldigt länge. De kanske förtjänar en liten stund i rampljuset återigen, säger Elisabet.
Historik och avigsidor
Boken innehåller inte bara fotografen Petra Westlins vackra bilder på ”fula” hus, som tanken var från början, utan tar också upp eternitens historia. Från förra sekelskiftet och fram till idag. Boken avhandlar också nackdelarna med eternit, med den stora asbestskandalen på 70-talet i fokus.
– Ja, tyvärr drabbades många av fabriksarbetarna av obotliga sjukdomar efter att de utsattes för asbestdamm i tillverkningsprocessen.
Ofarliga på väggen
Men de plattor som sitter uppe idag är helt ofarliga så länge de sitter kvar, betonar Elisabet Aagård.
– Det är först när man bryter av en platta och det bildas damm som asbestpartiklarna kan komma in via luftvägarna.
Eternit är byggnadshistoria
Varför tyckte du att det behövdes en bok om eternithus?
– Många har en relation till eternithus, vare sig man tycker det är väldigt fult eller snyggt. Men det är en del av vår byggnadshistoria som faktiskt är värd att lyfta fram.