Inventeringen görs på fyra olika platser i Jämtlands län och fällorna vittjas varje dag under en vecka på våren och nu i slutet av sommaren. Sedan skickas all fångst till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå för artbestämning och analys av till exempel miljögifter.

– Variationerna kan vara väldigt stora år från år. I fjol var det otroligt lite, i princip nästan inga sorkar alls. I år ser det lite bättre ut, men fortfarande är det ganska låga antal, säger Tomas Bergström som är miljöövervakare på Länsstyrelsen.

Gnagartillgången viktig för fjällräven

Efter att fjällräven nästan försvann helt i början av 70-talet så har olika projekt, med bland annat stödutfodring, gjort att situationen på senare år sett betydligt bättre ut.

Variationen i antalet föryngringar mellan åren är dock stor. Toppåret 2011 med 38 kullar blev det bästa på över 40 år i Jämtlands län. Men året efter var det inte en enda kull i hela Skandinavien. Även om fjällräven är en allätare, så är tillgången på sork och lämmel en viktig parameter för hur stor föryngring det blir varje år.

– I år ser det ut att gå mot drygt 10 kullar, så det är lite av ett mellanår kan man säga. Finns det gott om sork kan de få upp emot 10 valpar i varje kull, men ett sånt här år med mindre sork kanske bara runt 2-3 valpar per kull, säger Tomas Bergström.