Nu ska gymnasieskolorna anpassa sitt utbud mer efter arbetsmarknadens behov.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Alva Haugan går på estetprogrammet på Wargentinskolan i Östersund och hon ser både för- och nackdelar med att gymnasieskolan nu måste se över sina utbildningar. Hör vad hon och andra elever tycker i videon. Foto: Sara Leijman, SVT

Gymnasieskolan görs om – kan bli svårare komma in på populära program

Publicerad

Nu ska gymnasieskolan göras om för att bättre möta arbetsmarknadens behov.

– Matchningen har varit för dålig när det gäller gymnasieutbildningen i Sverige, säger Mikael Cederberg, förbundsdirektör för Jämtlands gymnasieförbund.

Det har skett förändringar i skollagen. Från och med nästa år ska gymnasieskolor och komvux väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildningar.

Skolverket har tittat på hur arbetsmarknaden kommer att se ut framöver i respektive region och därefter lämnat förslag på hur skolor bör anpassa sig.

Har inte gymnasieskolor tagit hänsyn till arbetsmarknadens behov hittills?

– Nej, för det har inte funnits i lagstiftningen. Fram till nu så har det varit så att man enbart ska ha tagit hänsyn till elevernas intressen och behov, men nu ska ska vi alltså även väga in arbetsmarknadsbehovet, säger Mikael Cederberg.

Mindre förändringar i länet

Enligt honom innebär det här ändå inte så stora förändringar för länet. Inom Jämtlands gymnasieförbund är det ungefär 45 procent av alla elever som går yrkesprogram. I den nya lagändringen föreslår Skolverket att den siffran ska vara 48 procent.

Samtidigt kan det bli vissa förändringar mellan yrkesprogram. Till exempel prognostiserar både SCB och region Jämtland Härjedalen att det finns en risk för överskott av utbildade frisörer i länet.

– Till exempel föreslår de att vi ska minska antalet platser på frisörutbildningen och samtidigt öka på industri. Att vi ska utbilda färre chaufförer och mer mekaniker, säger Mikael Cederberg.

Skolor ska komma överens

Vad händer nu?

– Nu måste vi komma överens med de fristående skolorna hur många platser vi ska ha totalt. För om en skola minskar sina platser och en annan skola samtidigt ökar sina platser så blir det ju ingen skillnad. Så det är den planeringen som staten nu vill att vi ska göra tillsammans, säger Mikael Cederberg.

Redan den här veckan ska alla huvudmän i länet träffa Skolverket för att diskutera vilka förändringar som kan behöva ske.

Januari 2025 ska lagändringarna börja tillämpas.

Förslag på förändringar i länets Utbildningar

Detta föreslår Skolverket bland annat för nationella program i Jämtlands län:

Andelen erbjudna platser bör öka inom:

Bygg- och anläggningsprogrammet – från 5 procent till 6 procent av andel erbjuda platser.

Fordons- och transportprogrammet – från 8 till 10 procent.

Industritekniska programmet – från 2 till 3 procent.

VVS- och fastighetsprogrammet – från 1 till 2 procent.

Vård- och omsorgsprogrammet – från 3 till 5 procent.

Andelen platser bör minska inom:

Barn- och fritidsprogrammet. – från 6 till 4 procent av andel erbjudna platser

Frisör- och stylistprogrammet – från 2 till 1 procent.

Även inom samhällsvetenskap, ekonomi och estiska programmen bör andelen platserna minska med respektive 1 procent .

Skolverket anser även att utbildningsplatser inom naturbruk bör omdisponeras. I dag är det en övervikt på inriktningarna hästhållning och djurvård samtidigt som efterfrrågan på utbildade är störst inom skogsbruk och lantbruk.

Källa: Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.