Carina Grinde, diakon i Östersund står i blå jacka och röd mössa, glasögon och håller upp ett gravljus.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Carina Grinde varför hon tror allhelgona blivit med populärt. Foto: Lukas Johansson/SVT

Intresset för allhelgona växer – 800 ljus delades ut i Östersund

Publicerad

Allhelgonahelgen har växt sig starkare de senaste åren. Det menar Svenska kyrkan som under helgen bjöd in till samtal och glögg på Östra begravningsplatsen i Östersund.

Carina Grinde är diakon i Östersund och beskriver allhelgonahelgen som en av de finaste helgerna att vara på jobbet. Hon har också sett att intresset ökat genom åren och i år har de delat ut över 800 ljus.

– Det finns ett behov av att prata om de här lite jobbigare sakerna, säger hon.

Olycklig krock mellan högtider

Halloween och allhelgona blandas ofta ihop men har inget med varandra att göra, menar Carina Grinde. I år sammanfaller datumen.

– Det är olyckligt när det krockar. Det är ju helt skilda saker. Halloween är mer att skrämmas och vara otäcka. Allhelgona är något helt annat. Det är att minnas våra anhöriga som gått före oss, säger hon.

Vad är skillnaden mellan allhelgona och halloween?

Allhelgonahelgen och halloween uppmärksammar de döda på olika sätt. Halloween, som firas den 31 oktober, har sitt ursprung i förkristen tid och kelterna som tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar.

Allhelgonahelgen består av alla helgons dag och alla själars dag. Alla helgons dag infaller en lördag mellan 31 oktober och 6 november och har blivit en dag för att besöka gravar och tända ljus. Alla själars dag, som firas dagen efter, uppstod för att ersätta den keltiska tron på andar med en kristen tradition att minnas och be för döda anhöriga.

I Sverige har halloween firats sedan 1990-talet, medan allhelgonahelgen förblir en viktig högtid med många kyrko- och kyrkogårdsbesök.

Källa: Svenska kyrka

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.