Efter att sändaren opererats in i bukhålan på kanadarödingen så sys snittet ihop med några stygn.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Erica Roos på länsstyrelsen Jämtlands län berättar i klippet om hur märkningen går till och vad kanadarödingprojektet går ut på. Foto: Björn B Schäfer/SVT och Länsstyrelsen Jämtland län

Kanadarödingar i Storsjön och Ånnsjön märks med sändare

Publicerad

Syftet med märkningen är att kartlägga hur den invasiva kanadarödingen rör sig i sjöarna och hitta deras lekplatser. Det ska leda till ökad kunskap om hur de i sin tur påverkar öringen och möjliggöra ett mer träffsäkert reduktionsfiske.

Under juli månad har projektet att märka kanadarödingar inletts i Ånnsjön i västra Jämtland. Men sedan tidigare har ett antal kanadarödingar i Storsjön redan fått en sändare inopererad i buken.

– Vi har nu 14 individer i Storsjön som hjälper oss att förstå hur och var de rör sig. Det säger Daniel Palm som är projektledare och jobbar på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Rörelsemönster loggas – även bland öringar

Totalt behövs att cirka 30 kanadarödingar och dubbelt så många öringar i Storsjön utrustas med sändare för att uppgifterna ska bli tillförlitliga.

Signalmottagare är också nedsänkta på Storsjöns botten på 24 olika platser.

– Vi får sedan data från de mottagare som fiskarna passerar och vi får då en bra uppfattning hur de rör sig, säger Erica Roos på Länsstyrelsen i Jämtland län.

Flera parter inblandade

Projektet är ett samarbete mellan SLU, länsstyrelsen och tre fiskevårdsområden; Dammån, Kvissle och Storsjön centrala, som varit viktiga vid märkning av öring.

Går inte att utrota

Daniel Palm på SLU säger att syftet är att få mer kunskap, för att effektivt hålla antalet kanadarödingar på en nivå som kan accepteras.

– Att utrota kanadarödingen är nog omöjligt. Det kan vi aldrig göra. Men det är viktigt att man gör insatser med nät på rätt ställen för att inte slösa med begränsade naturvårdsresurser.

I videon berättar Erica Roos på länsstyrelsen mer om projektet och vad du bör göra om du råkar fånga en kanadaröding som är märkt.

Fakta om kanadarödingen

Kanadarödingen härstammar från Nordamerika och har planterats ut i svenska vatten, det vill säga den är ej en naturlig art här. Den största skillnaden rent kosmetiskt mot vår inhemska röding är att Kanadarödingen inte har en röd buk. Färgen varierar mellan silver, gröngrå och brungrå med gulaktiga fläckar.

Utbredning

Kanadarödingen finns där den har satts ut. I vissa vatten har man slutat att sätta ut fisken efter man sett konsekvenserna, dock är det ej ovanligt att arten reproducerar sig.

Storlek och tillväxt

Kanadarödingen växer långsamt och kan bli väldigt gammal, ibland upp till 40 år. Den är huvudsakligen fiskätare vilket utgör ett hot mot våra naturliga arter om den sprids för mycket. Kanadarödingen kan bli riktigt stor, i inhemska vatten (Nordamerika) kan de väga runt 45 kilo.

Källa: Ifiske.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.