• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Fjällräddarna har i vinter ryckt ut efter ovanligt många lavinlarm och skoterolyckor, inte minst i Jämtlands län (arkivbild) Foto: SVT

Laviner och skoterolyckor bakom många fjällräddningsinsatser

Uppdaterad
Publicerad

Skoterolyckor och laviner har legat bakom många fjällräddningsinsatser i vinter. Samtidigt har antalet fjällräddningar varierat stort mellan de olika fjällänen, med en kraftig ökning i Dalarna och Norrbotten mot en rejäl minskning i Jämtlands och Västerbottens län.

En dag i slutet av mars kom larmet om att åtta personer saknades i Vålådalen i södra Jämtlandsfjällen. Efter flera timmars sökande återfanns skidåkarna som tvingats gräva ner sig vid sidan av leden. Det var ett av alla fjällräddningsuppdrag i vinter.

Trots att vintern varit snörik och fjällbesökarna många har antalet fjällräddninginsatser i Jämtland minskat i hela fjällkedjan – mellan länen har det däremot varit stora skillnader, visar polisens statistik för månaderna januari till och med maj i år.

Ovanligt många lavinräddningar i Jämtland

Att Jämtlands län uppvisar en minskning, från 86 till 65 uppdrag, förvånar polisens nationella samordnare av fjällräddningen, Stephen Jerand. Samtidigt ligger länet högt i besöksstatistiken, med fjäll som är lättillgängliga och stora skidanläggningar.

Siffror för de fem första månaderna visar också att det har varit ovanligt många fjällräddningar till följd av laviner. Av de totalt 14 lavinlarmen kom 11 i Jämtlands län.

– Det var några veckor när vi hade en hel del lavininsatser och det är ovanligt, säger Stephen Jerand.

Orsakas av människor

Nästan alla lavinerna var utlösta av skidåkare eller skoterförare, konstaterar Jerand och tillägger:

– Oftast är det människor som utlöser de här farliga lavinerna och samtidigt har det varit väldigt mycket förebyggande information den här säsongen, tycker jag. Men den enskilda individen måste också vara mer aktsam, och ta in mer information innan de ger sig ut i naturen.

Det förbyggande arbetet kan man inte lägga nog mycket kraft på, menar han.

Ökning av larm efter skoterolyckor

Än fler än lavinerna var de skoterrelaterade olyckorna som resulterade i att fjällräddningen kallades ut. De stod för nära hälften av alla larm i Jämtland, och nästan vart tredje larm i Norrbotten. Vid nästan 40 procent av alla utryckningar fick fjällräddare hjälpa skoterförare efter någon form av olycka, ofta där det handlat om allvarligare skador som frakturer och ryggskador.

– Snofed, snöskoterrådet, har sett en stor ökning av antalet nyregistrerade skotrar och det är också kopplat till den snörika vintern. Många skidanläggningar har ökat möjligheterna att hyra skoter, säger fjällräddningssamordnaren Stephen Jerand.

Kraftig ökning i Dalarna

Ännu mer överraskad är Jerand över den kraftiga ökningen av fjällräddningsinsatser i Dalarna, från 23 till 38 insatser.

– Men å andra sidan vet vi att det varit en ovanligt snörik vinter och att de flesta skidanläggningar har haft många turister inbokade. Det är ett utslag av att länet har varit väldigt välbesökt, säger han.

Fler insatser i Norrbotten

Samtidigt har även fjällräddningen i Norrbotten fått rycka ut betydligt oftare i år än under samma period ifjol, 61 insatser mot tidigare 53.

– Där fanns redan i fjol en tendens att det ökade. Kebnekaise är ett väldigt attraktivt område som lockar många besökare, säger Stephen Jerand.

Halvering i Västerbotten

Insatserna har däremot minskat rejält i Västerbotten – faktiskt mer än halverats från 40 insatser till 16.

– Det vi noterade i fjol var att vi hade en ökning av antalet skoterolyckor i Västerbotten, men jag kan inte riktigt förklara minskningen, säger Stephen Jerand.

En tänkbar förklaring skulle kunna vara att skoteråkningen i vinter kunnat spridas ut på fler områden än på många år.

– I och med att det varit så snörik säsong så har det varit väldigt mycket snö i skogslandet och det har inneburit att det inte varit samma tryck i fjällvärlden – men det är en väldigt spontan reflektion.

Fortsatt ökning att vänta

När det gäller det sammantagna antalet fjällräddningar i samtliga fyra fjällän så har de minskat från 202 till 180. Samordnaren följer också Tillväxtverkets rapport om turismen, som ökar varje år i Sverige, liksom antalet utländska besökare.

– Får vi så här fina vintrar fortsättningsvis så kommer vi få de här resultaten. Jag tror att vi kommer att se en ökning, både av besökare och insatser, säger  Stephen Jerand.

Fjällräddningar januari -maj 2018

Antalet fjällräddningar i samtliga fyra fjällän minskade från 202 till 180.

Totalt undsattes  234 personer i fjällen.

En av tre gäller fall där en person försvunnit och där fjällräddare larmats ut på grund av misstanke om fara för liv eller hälsa. I två fall av tre har det istället handlat om någon som skadat sig eller blivit sjuk.

Jämtland

Minskning från 86 till 65 insatser

27 var skoterolyckor, med 2 dödsfall

11 var lavinlarm, med 1 dödsfall

Dalarna

Ökning från 23 till 38 insatser

12 skoterolyckor

Inga laviner

Västerbotten

Minskning från 40 till 16 insatser

11 var skoterolyckor, där 1 fall också var ett lavinlarm där en skoterförare utlöst en lavin

Vid en insats anträffades 2 personer drunknade i en fjällsjö

Norrbotten

Ökning från 53 till 61 insatser

18 skoterolyckor

2 lavinlarm, med 1 person omkommen i lavin i Nallo.

I de fyra fjällänen ryckte fjällräddningen ut på totalt 14 lavinlarm (8 %av alla larm) varav 8 utlösta av skidåkare, 4 av skoterförare och 2 av naturen.

Vid de 180 insatserna biträdde helikopter vid 79 fall. Särskilt i Norrbotten var behovet av helikopter stort.

Fjällräddningen har också i egenskap av nationell resurs hjälpt till att vid 52 tillfällen söka efter en försvunnen person i annan terräng än fjällen (Efterforskning efter försvunnen person, EFP).

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.