Blond kvinna i blå jacka och blå mössa, står i Hedebacken i Hede, Härjedalen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”I Sverige rör man sig ungefär 50 procent mindre på vintern än på sommaren” – hör Elina Bergström på Friluftsfrämjandet om vad investeringar i konstsnöanläggningar betyder för folkhälsan. Foto: Maria Harning/SVT

Ny kartläggning: Så påverkar konstsnön miljön och folkhälsan

Uppdaterad
Publicerad

Med kortare vintrar blir det kortare säsonger för skidor på längden och på tvären om man inte producerar snö. Nu har tre stora intresseorganisationer undersökt miljöbelastningen och samhällsnyttan av konstsnöanläggningar.

– Kan man ha en hemmabacke i sitt närområde så betyder det jättemycket, säger Elina Bergström på Friluftsfrämjandet.

Det är Friluftsfrämjandet, SLAO och Svenska skidförbundet som har kartlagt vilka kostnader och klimatpåverkan producerad snö har. Man har tittat på olika typer av anläggningar både för längdåkning och utförsåkning.

I undersökningen har man tittat på mindre kommun, eller föreningsdrivna anläggningar. Inte de stora kommersiella anläggningarna. Anledningen till det är att den här typen av mindre anläggningar har stor betydelse för lokalsamhället och folkhälsan. Men att investera konstsnöanläggningar kostar pengar.

Ska kunna användas av föreningar

– Syftet är ju att föreningarna ska kunna använda de här rapporterna när de pratar med kommuner eller finansiärer, säger Elina Bergström, som arbetar på Friluftsfrämjandet.

I Sverige finns 212 alpina skidanläggningar och 150 skidspår med konstsnö. Många är mindre anläggningar som drivs av föreningar och flertalet är i behov av investeringar.

Rapporterna kan du läsa här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.