Gun Fahlander bor i Ragunda kommun, i en by som heter Selet. I 25 år har hon jagat.

– Det är flera saker som lockar. Naturen, att man vet vad man lägger på tallriken. Och så är det en kultur och tradition, säger hon.

Ny älgförvaltning infördes

2012, infördes en ny älgförvaltning. Målet var att hitta en balans mellan älgstammen och fodertillgången och det skedde med bössans hjälp. Fler älgar började skjutas och sedan dess har älgstammen minskat med 20 procent, enligt Naturvårdsverket.

– Jägarna har gjort sitt jobb, säger Gun Fahlander.

Men samtidigt finns nu en oro över att avskjutningen kanske varit för hög. På flera håll vittnar jaktlag om att det är betydligt färre älgar i skogen.

Betesskador inte minskat i samma omfattning

Älgar orsakar betesskador i skogen. Det har också varit den stora anledningen till en högre avskjutning. Samtidigt har inte betesskadorna minskat i samma omfattning. Medan älgstammen minskat med 20 procent så har exempelvis betesskador på tall minskat med 11,8 procent enligt Skogsstyrelsen.

– Det är ju det man undrar över nu. vad det beror på, säger Gun Fahlander.

”Ser inte de effekter vi förväntat oss”

På Naturvårdsverket har man tagit del av resultaten och kommer nu följa upp dem.

– Nu har vi med bössans hjälp minskat älgstammen med 20 procent, men vi får inte de effekter som vi hade förväntat oss, säger Urban Johansson som är vilthandläggare på naturvårdsverket.

Vad kan det bero på?

– Det är något som vi kommer fortsätta ta reda på. Det kommer ju mycket forskning på området och det är viktigt att förstå samband och mekanismer här så att vi kan göra rätt åtgärd som får rätt effekt, säger han.