– Jag blev bestört. Det här var ju vår möjlighet till upprättelse. Nu blir det inte så, säger Patricie Arvidsson.
Det var i fjol vintras som Patricie Arvidsson och hennes kollegor på Dataanalys på Försäkringskassan i Östersund fick beskedet. Fem personer skulle bli fyra. Gruppen hade precis fått en ny chef och det var han som kom med beskedet. Men något underlag till beslutet fanns inte. Det kunde inte beläggas att det verkligen rådde arbetsbrist.
Läs också: Utredare avslöjade chefer – frystes ut
Trots det genomfördes omställningen. Och den genomfördes på ett sätt som en extern revisor senare menade brast i både respekt och omtanke mot de inblandade. Bland annat pekades en enskild felaktigt ut som orsaken till övertaligheten och en annan ströks felaktigt från semesterplaneringen.
Internrevisionen kritisk
Internrevisionen granskade därefter hela omställningsprocessen och de menade på att chefen inte hade agerat utifrån Försäkringskassans ledningsfilosofi och den statliga värdegrunden.
Internrevisorerna menade även att det saknades underlag för beslut om övertalighet. I sin rapport pekar de på att de motiv som arbetsgivaren då anförde var mycket skrala och att det är märkligt att en övertalighetsprocess överhuvudtaget ens drogs igång.
PAN avskriver ärendet
Ärendet anmäldes till myndighetens egen personalansvarsnämnd, PAN och nu har PAN sagt sitt. Chefen frias. Enligt PAN saknas det grund för att tilldela honom en disciplinpåföljd. Avvikelserna ska ses som ringa. Ärendet avskrivs.
– Jag tycker inte att det har tillfogat myndigheten en ringa skada. Jag tycker inte att det är ringa att vi har mått så dåligt i den här situationen som vi har gjort, säger Patricie Arvidsson.
Läs också: Extern granskning – FK-ledning brister i respekt
Enligt PAN var chefen nyanställd när omställningsprocessen började. Han fick i uppdrag av överordnade chefer att genomföra omställningsprocessen och har därmed haft små möjligheter att styra processen på annat sätt. Han har också sökt stöd och fått det av både HR och överordnade chefer.
Då han också var ny anser PAN att man inte heller kan kräva att han ska veta till det komplexa regelverk som omgärdar en statlig myndighet.
Sammanfattningsvis konstaterar PAN att chefen avvikit på två punkter. Han har otillbörligt pekat ut en medarbetare som övertalig och han har haft bristande information om vad som gäller vid förtur av tjänster vid omställning. I övrigt har chefen gjort det han kunnat menar PAN.
– PAN-kansliet har inte kontaktat oss i det här för att höra hur vi har mått, säger Patricie Arvidsson.
Generaldirektören vill inte kommentera
Ordförande för PAN är myndighetens egen generaldirektör Anne-Marie Begler. Hon har avböjt att kommentera. Även den chef som anmäldes, Patricies chef har avböjt att kommentera. Båda hänvisar istället till Sture Hjamlarsson som är chef för ledningsstöd. Han har inget särskilt att säga om själva beslutet.
– Det är det beslut som är fattat så jag har inga ytterligare kommentarer till det, säger han.
Internreivisionen har tidigare pekat på att det finns en risk att myndighetens arbete med etik och värdegrund tappar i trovärdighet om inget ansvarsutkrävande sker, men det är inget som Sture Hjalmarsson vill kommentera.
Internrevisionen ser ju också en risk att en tyst arbetskultur sprider sig?
– Jag har inga kommentarer till det heller. Vi har ju åtgärder som vi vidtar rent allmänt när det gäller den statliga värdegrunden och det uppmuntrar ju till raka motsatsen.
Har det blivit bättre då utifrån det?
– Det arbetet pågår ju just nu så det resultatet ser vi inte än men samtidigt har vi inte sett något som visar på motsatsen heller, säger han.
Internrevisionens kritik
Enligt internrevisionens utredning har hela händelsen åsamkat Försäkringskassan stora negativa konsekvenser.
Man ser bland annat:
* Risk att medarbetare inte vill eller vågar rapportera om incidenter gällande misstänkta interna överträdelser.
* Risk att en tyst arbetskultur utvecklas.
* Risk att en informell regelkultur främjas genom att chefer agerar på ett sätt som inte överensstämmer med den internt beslutade styrningen.
* Risk att myndighetens pågående arbete med etik och värdegrund tappar i trovärdighet om ansvarsutkrävande uteblir gällande denna incident. Detta kan i sin tur medföra risk för att medarbetare upplever att chefer inte omfattas av samma regelverk som medarbetare.
* Risk att negativ mediebevakning skadar allmänhetens förtroende för myndigheten.
* Vantrivsel och stukat förtroende för närmaste chef inom dataanalys.
* Förlust av specialistkompetens när en av medarbetarna inom Dataanalys valde att säga upp sig.
* Stora merkostnader (miljonbelopp) i form av ianspråktagen tid samt produktionsbortfall samt inköpta utredningstjänster.
Källa: Handlingar från Försäkringskassan i ärendet.