Arterna graderas med grönt, gult och rött ljus – där rött betyder låt bli. En art kan få olika färg beroende på var och hur den är fiskad. Att få rött ljus i Fiskguiden ska dock inte förväxlas med att den är rödlistad i SLU:s Artdatabanken, som är en bedömning av artens risk att dö ut.

Men att flera av de arter som är vanliga här i länet får rött ljus i guiden är både missvisande och helt fel, menar länsfiskekonsulent Joakim Svensson.

– Ambitionen med guiden är ju bra, men det blir tyvärr helt fel på artnivå för oss här. Det är snarare så att det borde fiskas mer av de arterna här i länet, menar Joakim Svensson.

Att Sveriges vanligaste fisk, abborre, får rött ljus i guiden om den är ”fiskad i europeiska insjöar” är ett exempel på när det blir fel sett ur länets perspektiv menar Joakim Svensson.

– Vi har goda bestånd av abborre i länet. Klimatförändringarna, med stigande temperaturer, har dessutom gjort bestånden ännu starkare.

Så hur kan det då bli rött ljus för dessa arter även här?

– Ja, man använder sig av de data man har och hämtar inte regelbundet in resultat från provfiske ute i länen till exempel, menar Joakim Svensson.

Tillämpar försiktighetsprincipen

För svenska vatten är det främst data från Sveriges Lantbruksuniversitet och Havs- och Vattenmyndigheten som ligger till grund för Världsnaturfondens bedömningar i guiden. Men med några få undantag saknas detaljerad information på lokal nivå för alla de omkring 100 000 sjöar som finns i landet, vilket skulle behövas, menar man från Världsnaturfonden.

”De vildfångade arterna bedöms utifrån hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket och fångstmetoden påverkar ekosystemet. När informationen för en art är bristfällig tillämpas försiktighetsprincipen, eftersom det som inte kan bekräftas inte kan bedömas”, skriver Inger Melander, ansvarig för fiskguiden, till SVT Nyheter Jämtland.

Länsfiskekonsulent Joakim Svensson menar att man vid upprepade tillfällen påpekat att märkningen inte stämmer för Jämtlands del, hur ser ni på det? 

”Då WWF inte fått mer eller förnyad information från länsstyrelsen så är det inte möjligt att utvärdera specifika fiskevatten. När informationen för en art är bristfällig tillämpas som sagt försiktighetsprincipen...” svarar Inger Melander.

Så hur ska man då se på att flera vanliga fiskarter i Jämtland och Härjedalen får rött ljus i guiden? ”Fiska på” säger länsfiskekonsulenten – ”Bristande information”, säger WWF. Ord tycks stå mot ord, så då handlar det väl om vem du som konsument väljer att tro på.