Hushållningssällskapet har tagit fram ett verktyg som visar hur livsmedelsproduktionen i kommuner ser ut och hur länge det skulle räcka sett ur antalet kommuninvånare.
– Det kallas försörjningsbalans. Man tittar på vad energibehovet för befolkningen i kommunen är och sedan sätter man det i relation till det som produceras i form av livsmedel, säger Ida Lindman som är näringslivsutvecklare vid Hushållningssällskapet.
Visar hur mycket som produceras
I verktyget förs olika data in, exempelvis hur mycket kött, mjölk och grönsaker som produceras. Men man tittar även på hur markanvändandet i kommunen ser ut. Om mycket jordbruksmark försvunnit eller om det finns mark som inte används.
– I vissa kommuner kan det ligga mycket mark i träda och då kan man fråga sig varför det är så och vad man skulle kunna göra med den marken istället, förklarar Ida Lindman.
Ger kommunerna en bättre bild
Enligt Hushållningssällskapet är det här ett sätt för kommunerna att få en bild av hur det faktiskt ser ut. Det i sin tur kan bidra till att utveckla och stärka den lokala produktionen och därmed också minska sårbarheten i händelse av kris eller krig.
– Det är inte ett jättestarkt resultat men det kommer inte som någon total överraskning, säger kommunens landsbygdsutvecklare Karin Ernehed.
Låg försörjningsbalans i Östersund
Hittills har 58 kommuner i landet beslutat att ta hjälp av Hushållningssällskapet. I Jämtlands län har alla åtta kommuner valt att använda verktyget.
I veckan var det dags för Östersunds kommun att få ta del av deras statistik. Och det visade sig att försörjningsbalansen är låg.
– I Östersunds kommun ligger försörjningsbalansen på tio procent. Rent teoretiskt betyder det att en av tio invånare skulle klara sig, säger Ida Lindman.
