Gummigranulat finns på konstgräsplaner för att ytan ska kännas mer lik naturgräs. Men granulat som hamnar på sidan av fotbollsplanen, vid till exempel snöröjning, blir oanvändbart när det förorenas av grus och annat skräp och skapar dessutom stora avfallsproblem.
– Vi har krav på oss att minska spridningen av mikroplaster, och granulat från konstgräsplaner är en av de största källorna. Varje år hanterar vi flera ton granulat, och det känns inte bra att bara köra bort det som följer med när vi plogar snö, säger Stefan Tengblad, som är driftansvarig på Jämtkraft Arena i Östersund.
Återanvändning
För några år sedan fick innovatören Kjell Sundholm i Trångsviken i uppdrag, av kommunen, att komma på en metod att rena smutsig granulat så att den går att återanvända. Nu anser han själv att maskinen är färdig.
– Minst 80 procent av det ihopsamlade går att återanvända, resten är mestadels grus. Och slutprodukten är rent granulat till 99,5 procent.
Stort behov
Redan innan granulatrensaren var färdig har flera kommuner hört av sig till Kjell Sundholm.
– Behovet verkar vara jättestort. Bara i Göteborg finns över 50 konstgräsplaner. Och en annan kommun i södra Sverige hörde nyligen av sig och berättade att de hade 100 ton med smutsigt granulat som nu förvaras i containrar.
Så påverkas miljön av konstgräsplaner
Det gummigranulat som används på konstgräsplaner är så litet att det anses som mikroplast. När planerna används sprids dessa plaster i miljön.
Det finns cirka 1 200 konstgräsplaner i Sverige och gummigranulat läggs ut för att ge planerna önskvärda egenskaper. Nya planer byggs varje år.
Det vanligaste fyllnadsmaterialet är gummi från återvunna bil- och maskindäck. Organiskt granulat som till exempel kokos, bark och kork används också men i begränsad utsträckning.
Gummigranulat innebär en miljörisk eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt. En del granulat kan även innehålla farliga ämnen.
Källa: Naturvårdsverket
