Karin Aspholm och Sara Schratz är erfarna sjuksköterskor. De kunde inte tänka sig att få arbeta under en så svår pandemi som corona.
– Egentligen är inte själva vården så annorlunda, säger Karin Aspholm. Skillnaden är att vi har all skyddsutrustning. Patienterna ser bara våra ögon. Det är svårt att trösta och lugna.
– Vi arbetar med de svårast sjuka – de som kämpar för sitt liv, säger Sara Schratz. Det kan vara svårt att förstå för de som bara får lätt feber.
Besök av anhöriga
Många sjukhus har besöksförbud, men på Östersunds sjukhus kan anhöriga få komma in i kritiska skeden. De ska då ha full skyddsutrustning på sig.
– Ingen har sagt något, att det är otäckt eller så, säger Karin Aspholm. De är glada för att de får komma in.
Ingen tid för bearbetning
Både Karin och Sara poängterar att personalen är trött. De hinner inte med mentalt.
– Vi hinner inte återhämta oss. Vi hinner inte bearbeta detta, säger Sara Schratz.
Karin Aspholm påpekar att det finns en risk för att de som tillfälligt omplacerats till IVA glöms bort.
– Jag hoppas att vi alla kan träffas och utvärdera vad som hänt, säger Karin Aspholm. Men vi är inte där än.