I Oviksbygden liksom på flera andra håll i landet finns alunskiffer i marken, och det har nyligen kommit nya ansökningar om undersökningstillstånd för att bland annat få bryta vanadin ur alunskiffret. Samtidigt har oron väckts i bygden för att det kan bli aktuellt med nya uranbrytningsplaner nu när ny kärnkraft ska byggas.
Alunskiffer ”kräver särskild hantering för att inte utgöra en potentiell miljörisk”, fastslår SGU, Sveriges geologiska undersökningar.
Den statliga alunskifferutredningen utredde miljöriskerna och föreslog strängare regler vid hantering av alunskiffer.
Baserat på utredningens slutsatser svarar Barbara Wohlfart, professor kvartärgeologi vid Stockholms universitet, på tre frågor om alunskiffer.
Hon har fördjupat sin kunskap kring alunskiffern både i egenskap av professor men också då hon som privatperson berörts av planer på alunskifferbrytning i hemtrakten – planer hon aktivt arbetat emot.
– Men när det gäller alunskiffern och slutsatserna kring dem är fakta otvetydiga. Brytning leder till stora miljöproblem, säger Barbara Wohlfart.