Socialdirektör Stefan Österström

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet berättar Stefan Österström vilka som är de vanligaste orsakerna till att orosanmälningar görs och varför han tror att anmälningarna nått rekordnivåer. Foto: TT/SVT

Antalet orosanmälningar ökar i Jönköpings kommun

Uppdaterad
Publicerad

I flera år har antalet orosanmälningar om barn och unga som tros fara illa ökat – och nu har anmälningarna nått rekordnivåer i Jönköpings kommun. En tendens är också att fallen rör allt yngre barn.

Orosanmälningar är tänkta att vara en viktig del i samhällets skyddsnät för barn och unga. I takt med att antalet orosanmälningar ökar i Jönköping har kommunen svårt att hinna med att hantera alla ärenden i tid.

– Tyvärr finns det en tendens att anmälningarna rör yngre barn, säger Stefan Österström som är socialdirektör i Jönköpings kommun.

Generellt förekommer fler pojkar än flickor i orosanmälningarna.

I klippet ovan hör du Stefan Österström berätta vilka som är de vanligaste orsakerna till att orosanmälningarna görs – och varför de blir fler.

Skyldiga att göra orosanmälan

Trycket på Jönköpings kommuns socialförvaltning är högt och i den senaste månadsrapporten framgår det att situationen är bekymmersam och ansträngd. I rapporten står det att ärenden inte utreds i tid och det finns därmed en risk att det grundläggande skyddet för barn inte kan upprätthållas.

– Vi har utmaningar att klara utredningstiderna. Och det hänger tydligt ihop med att det kommer fler orosanmälningar, säger Stefan Österström.

Vad gör ni för att ändra på det?

– Kortsiktigt genom att bland annat rekrytera men också att förstärka med bemanningskonsulter.

De som arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar, till exempel en skola, inom Region Jönköpings län eller andra myndigheter, är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om barn som kan behöva skydd och stöd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.