SVT Nyheter Jönköping har tidigare berättat om en ung kvinna som nekades internetbank hos Swedbank på grund av språkskäl.

Agerandet fick Gunilla Lejman, vars familj tidigare tidigare varit gode män åt kvinnan, att anmäla banken till Diskrimineringsombudsmannen.

– Jag tycker det är mycket märkligt och ser det som en djup kränkning, sa hon till SVT då.

Bedömningarna skiljer sig

Eftersom kvinnan senare fick öppna internetbank hos en av Swedbanks konkurrenter bestämde sig SVT Nyheter Jönköping för att ta reda på hur bedömningarna skiljer sig åt.

SVT frågade presstjänsterna på tre storbanker om de gör någon form av språkbedömning på sina kunder och om bedömningen någon gång lett till att kunden inte fått öppna internetbank.

Här är några av svaren:

SEB: ”Vad jag vet så har ingen kund nekats av språkskäl”.

Nordea: ”Gör ingen bedömning av språkförståelse annat än att man med hjälp av tolk (...) måste kunna förstå och svara”.   

Handelsbanken: ”Vi har dessvärre inte den information du efterfrågar”.

Lagen om penningtvätt

Enligt branschorganisationen Svenska bankföreningen är det bland annat lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som styr bankernas agerande i de här fallen.

Åsa Arffman, organisationens chefsjurist, uppger att lagen innebär att varje bank ska göra en egen bedömning av risken som just den banken utsätts för.

– Därför kan det skilja mellan bankerna vilka frågor och vilka krav man ställer, säger hon.

Men hur ska kunderna tolka det när bankerna gör så pass olika bedömningar?

– Det kan kanske vara lite problematiskt eftersom lagen inte säger exakt vad de måste fråga.