Det är inte bara i Londons avloppsledningar som fett ställer till problem. I förra veckan upptäcktes en fettklump som vägde 130 ton och var 250 meter lång i avloppssystemen i östra London. Även om problemen inte är lika stora här så har det ökat även i Jönköpings kommun.
– Vi tror att det används mer fett i matlagningen och att man inte hanterar det på rätt sätt, säger Roger Rhodin, VA-chef på Jönköpings kommun.
Kostar miljoner varje år
Det är när fett, som kanske var varmt när det spolas ner, kommer ner i kalla ledningar och stelnar som det sätter sig i rören och i det fastnar allt möjligt som flyter förbi – tills det blir helt stopp i avloppet.
Det läggs flera miljoner kronor varje år för att underhålla ledningarna och i budgeten för underhåll av både avlopp- och vattenledningar finns totalt 110 miljoner kronor. Men genom att informera mer om hur man ska hantera fett hoppas kommunen kunna minska antalet stopp.
– Har du större mängder matfett, till exempel olja när du har friterat, kan du hälla det på en flaska som du sedan slänger som brännbart, säger Roger Rhodin.
LÄS MER: Så undviker du fettproppar
Delade ut miljötratt
Under året har kommunen också börjat dela ut en så kallad miljötratt som kan skruvas på en flaska, där man kan samla matfett och sedan slänga.
– Det ska bli spännande att se om det ger någon effekt och att vi kan minska antalet stopp, säger Roger Rhodin.
Klarar avloppsledningarna den livsstil vi har i dag?
– Ja, det gör de om man gör på rätt sätt. Det är inte så svårt att få fettet på rätt ställe.
Fakta: Det här ska du inte slänga i avloppet
- Kaffesump. Den förenar sig med stelnat fett som åkt ned i vasken. Kasta i soporna eller lägg som jordförbättring i trädgården.
- Fett och olja. Både fast och flytande fett stelnar i rören. Varmt vatten hjälper bara en bit, men det stelnar förr eller senare.
- Råa ägg. Äggkladd och varmvatten riskerar att bilda omelett i vattenlåset. Kallt vatten hjälper en bit, men nästa omgång varmvatten kan få ägget att stelna längre ned.
- Stearin. Kan verka självklart, men även små mängder som följer med när vi spolar ur gamla ljusstakar kan till slut bilda propp i röret.
- Kaustiksoda. Om sodan inte löser upp stoppet kan du eller rörmokaren behöva hantera frätande kladd i rören. Det kan också kristalliseras och bilda en egen propp.
- Gips, puts och betong. Följer ofta med när vi tvättar händerna eller sköljer av redskapen efter att ha använt dessa. Tvätta i en hink, låt stelna och lämna på återvinningscentralen.
Källa: Tidningen Land