Att klara av skolan och ta sig in på arbetsmarknaden med en diagnos som Aspergers syndrom kan vara väldigt svårt. Det vet eleverna på IT-spåret i Eksjö.

För dem har den här utbildningen blivit en andra chans. Olof Karlsson berättar om en jobbig tid i skolan.

– Jag har haft det lite svårt i skolan så jag har inte några fullständiga gymnasiebetyg. Den här utbildningen anpassas efter individen och det funkar mycket bättre, man känner sig trygg. Och nu har jag en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Framgångsrik utbildning

Olof Karlssons dröm är att jobba med datasupport och få hjälpa andra. Och när det kommer till att integrera personer med diagnosen Aspergers syndrom i arbetslivet har IT-spåret lyckats bra. Ungefär 50 procent av eleverna som gått här har fått ett jobb efter utbildningen som också har lovordats som framgångsrik bland annat i en forskningsrapport. 

Men det finns orosmoln på himlen. Framtiden för utbildningen är osäker. Region Jönköpings län står som huvudman och finansierar i dagsläget utbildningen tillsammans med länets tre samordningsförbund där det sitter representanter från kommuner, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Regionen. Men beslutsprocesserna är långa och nu är det oklart hur finansieringen av IT-spåret kommer att se ut efter årsskiftet.

Mike Schneider som är huvudlärare är bekymrad.

– Det är tråkigt. Vi sitter här och väntar på beslut och kan inte marknadsföra oss eller utvecklas som vi vill. Vi vet inte om vi har pengar och kan köpa visst utbildningsmaterial till exempel.

Han berättar att det finns planer på hur utbildningen kan förbättras bland annat genom att starta sociala företag. Men eftersom inga långsiktiga planer på finansiering finns är de omöjliga att genomföra.

– Det påverkar också eleverna. Har man Aspergers syndrom eller högfungerande autism behöver man lugn och ro och planering. Som det är nu kan jag inte säga hur det blir med exempelvis praktik nästa år och det är svårt dem.

Krånglig process

Men det är inte pengarna i sig som är problemet, säger Diana Laitinen Carlsson (S) som sitter i Höglandets samordningsgrupp.

– Det handlar i runda slängar om 2,8 miljoner och det är inte mycket i sammanhanget. Det är mer diskussionen om hur det ska finansieras, var det ska finansieras, vilka nämnder i Regionen och hur mycket som ska vara från samordningsförbunden i så fall. Man kan tycka att det är krångligt, men processer tar tid.

Det kortsiktiga planeringen påverkar eleverna, vad säger du om det?

– Jag förstår att det är frustrerande och det tycker vi också naturligtvis eftersom vi tycker att det är en viktig verksamhet. Vi vill ha en långsiktighet i detta men nu är läget som det är och det viktigaste är att vi löser 2017.

Kommer utbildningen att finnas kvar om ett par år tror du?

– Det är min största förhoppning, men diskussionerna pågår och det kan jag inte föregå. Men jag har svårt att tro att så många inblandade parter som ser det är så positivt inte ska kunna enas om hur finansieringen ska skötas

För Olofs del går utbildningen mot sitt slut men för andras skull hoppas han att IT-spåret kommer att finnas kvar och utvecklas.

– Den här utbildningen är väldigt viktig för oss med den här diagnosen. Hade den inte funnits hade vi fått jobba mycket mer för att integrera oss i arbetsmarknaden och det är inte riktigt optimalt.