För bara ett par dagar sedan kom Jonathan Ljungqvist tillbaka till Sverige och Habo efter det stora äventyret i Australien. Tillsammans med vännen Marcus Aspsjö har han på rullskidor tagit sig de 400 milen mellan Sydney och Perth. Och det var en känslosam målgång.

– Man var glad och helt förstörd samtidigt. Jag grät faktiskt och det trodde jag inte att jag skulle göra, säger Jonathan Ljungqvist.

– Det har varit en fantastisk resa. Det kunde inte blivit bättre.

Ett vasalopp om dagen

När äventyret tog sin början lämnade han ett vinterklätt Sverige bakom sig och det blev en rejäl omställning för kroppen att möta den austaliensiska sommaren med 40 gadig värme.

– Då var det inte lätt att skida. När det var som värst tog vi lunch i fem timmar och fick vänta till solen inte var så stark.

Var du beredd på vad den här resan skulle innebära?

– Ärligt talat så är planering inte vår starka sida utan vi brukar bara kasta oss in i det okända. Men det är det som är tjusningen, att inte veta riktigt vad man ger sig in på.

Han berättar att de första veckorna var svåra och det blev en och annan vurpa. Men de sista tre veckorna körde duon tio mil per dag, alltså mer än ett vasalopp.

Hur klara man det?

– Det gäller att försöka behålla en positiv attityd och ta en dag i taget. Blir det motgångar får man tänka; det kan alltid bli värre.

Kroppen tog stryk

Men helt enkelt har det inte varit. Under en sträcka på 120 mil var det i stort sett bara ödemark och öken. De fick klara sig på nudlar och vitt bröd. Dessutom började kroppen så småningom att ta stryk. Jonathan visar sina händer där såren fortfarande inte har läkt helt.

– Och de sista dagarna hade jag så fruktansvärt ont i benhinnorna. Jag kunde knappast stödja på höger ben så det blev en hel del Voltaren.

Tänkte du aldrig ge upp?

– Nej faktiskt aldrig. Det fanns inte på världskartan.

Nya äventyr

Tillsammans har Jonthan Ljungqvist och Marcus Aspsjö gjort flera andra äventyr och under vägens gång samlar de också in pengar till en hjälporganisation som arbetar mot barnarbete i Indien.

Och det blir ingen lång vila hemma i Habo. Redan nu på söndag är det dags för nästa äventyr.

– Det här var tredje äventyret det här året. Vi har också paddlat genom Europa och gått genom Indien. Paddlingen ville vi hinna ända till Istanbul men vi fick pausa den en vecka från målet. Nu känner vi att vi kan inte ta semester utan att ha paddlat kvar den biten. Det kommer bara gäcka oss, så det är bara att köra!