Det är organisationen skolmatens vänner som frågat samtliga kostchefer i landets kommuner hur mycket pengar man lägger på råvaror till skolmaten. Syftet med undersökningen är just att visa hur mycket som faktiskt läggs på maten, inte på transporter och personalkosnader.

-Statistik från SCB visar att kosnader för personal och transporter ökar i kommunerna varje år, men att kostnader för själva råvaran ligger still trots ökande krav, säger Annika Unt Widell,  projektledare för organisationen Skolmatens vänner.

Bör kosta runt tio kronor

Enligt organisationen bör en lunch kosta runt tio kronor i råvarukostnad för att den ska var näringsriktig. Snittet i landet ligger enligt undersökningen strax över nio kronor.

-Jag skulle vilja säga att budgeten inte räcker till för att maten ska komma upp i den nivån som skolmaten ska ligga på idag, säger Annika Unt Widell.

Stor skillnad i landet

Skillnaden i hur mycket kommunerna lägger på varje elev är stor över landet. Allra minst lägger Orust i Västra Götaland med 6:43 kronor, tätt följt av Gnosjö i Småland som lägger 6:55 kronor.

Mest av alla kommuner lägger Arjeplog i Norrbotten med 14 kronor, följt av Hylte i Halland som lägger 13:70.

Inte prioriterat

SVT Smålandsnytt har besökt Gnosjö som alltså ligger i botten av listan. Enligt kostchefen Birgitta Löv i Gnosjö prioriterar inte politikerna ekologiskt odlad mat eller närproducerad mat. Något som gör att man kan hålla kostnaderna på en låg nivå.

-Nej det gör man inte, man har ju helt enkelt inte de målen. Det borde vi se över i framtiden, säger Birgitta Löv.

Något som även kostar extra för kommunerna är att följa Socialstyrelsens rekommendation att servera en vegetarisk varmrätt som alternativ till varje skollunch, något som efterfrågas av eleverna.

-Jag tycker att det låter bra, då kan man ju välja på två alternativ, säger Kenny Nguyen elev på en av skolorna i Gnosjö.

”Inte rimligt”

Enligt Annika Unt Widell på skolmatens vänner måste resurserna som läggs på skolmaten i kommunerna nu ses över.

-Vi tycker inte att det är rimligt att kostnaderna för skolmaten ligger stilla samtidigt som kraven på skolmaten ökar, även om kommunerna måste spara pengar.

SVT: Men betyder en hög kostnad här alltid att eleverna är mer nöjda?

-Nej en hög kostnad på skolmaten betyder inte alltid att de har de nöjdaste kunderna. Men vi ska komma i håg att vissa saker kan man inte känna smaken av. Till exempel ekologisk mat smakar ju inte alltid bättre.