Ann Stenvall driver barnbutik i Gislaved. Hon tycker att det är en tråkig utveckling att det föds färre barn.

– Man kämpar ju på och hoppas det ska fungera så bra som möjligt. Jag säljer ju inte bara barnprodukter utan även symaskiner och det är ju tur så här på en liten ort, säger hon.

Det är en trend i hela landet att kvinnor föder allt färre barn. Mellan januari och september i år föddes 81 550 levande barn i Sverige, enligt SCB:s kvartalsstatistik.

Gislaved och Gnosjö i Jönköpings län är två av trettio kommuner i landet där årets födelsetal är det lägsta sedan millennieskiftet. I Gislaved föddes det under de tre första kvartalen i år 191 barn. Det kan jämföras med 263 barn samma period 2000. I Gnosjö handlar det om 57 barn i år att jämföra med 95 barn 2000.

Förbryllar forskarna

Fruktsamheten i Sverige har historiskt varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.

– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige. Det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

”Det är meningen med livet”

I barnbutiken i Gislaved träffar vi blivande föräldern Adina Emanuelsson från Gnosjö. I februari får hon sitt första barn.

– Det är klart att man vill ha barn. Det är ju det som är meningen med livet, säger hon.

Se mer i klippet ovan.