Läkemedel som passerat genom kroppen kommer via reningsverken ut i Vättern. Det är också andra ämnen som man inte vill ha i sjön som man nu kontrollerar, till exempel PFAS, nikotin och sucralose (ett sötningsmedel som är vanligt förekommande i ketchup).

Under ett års tid ska det tas prover under sommar, höst, vinter och vår, för att täcka in förändringar med årstiderna. Det har gjorts liknande studier 2006 och 2010, så med hjälp av dessa kan den nya undersökningen visa om respektive ämne har ökat eller minskat i sjön.

– Egentligen är det ganska enkelt. Vi tar vattenprov i de större tillflödena till Vättern, till exempel vid Tabergsån mitt inne i Jönköpings stad, säger Måns Lindell, och fortsätter:

– Vi tar också prover på vatten in och ut från reningsverk och i ett stort antal dricksvattenintagsledningar.

Kan öka i reningsverk

En märklig företeelse är att halterna av vissa ämnen ibland kan vara högre ut från reningsverken än in. De flesta ämnen fångas upp i reningsverkens slam.

Men vissa ämnen kan genom kemiska processer i reningsverken i stället frisläpps där, vilket gör att halten är högre i vattnet ut från verken. Något som myndigheterna vill ha koll på.

– Det beror på att de här ämnena är inaktiverade på väg till reningsverket. Sedan sker det mikrobiella processer på reningsverket där de här ämnena frisätts, säger sötvattensekologen Måns Lindell.

Stor sjö en fördel

Vättern är en stor och djup sjö som rymmer väldigt mycket vatten och det gör att även om mängden läkemedelrester kan vara stor både in till och ut från reningsverken, så har tidigare mätningar visat på väldigt små mängder när det spätts ut med hela Vätterns vattenmängd. Förhoppningen är att det fortfarande är så.

Men eftersom det hela tiden tillkommer nya ämnen och nya verksamheter är det viktigt att hålla koll på vad som hamnar i sjön.

– Därför är det väldigt glädjande att alla de åtta vätterkommunerna och Skaraborgsvatten som levererar vatten till västgötaslätten är med i studien, säger Måns Lindell.