• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Syskonen Charbel och Srour Gabro Foto: Kristin Renulf / SVT

Lär ut svenska normer för bättre integration

Uppdaterad
Publicerad

Vad är typiskt svenskt? Vilka oskrivna regler och sociala koder behöver man förstå för att bli en del av det svenska samhället? Det får nyanlända gymnasieelever i Eksjö just nu lära sig genom föreläsningar av syskonparet Charbel och Srour Gabro som själva kom till Sverige från Syrien som barn.

Det kan handla om sättet man hälsar på, hur högt man pratar eller att förstå varför busschauffören inte alltid hälsar. Men också jämställdhet och sexualitet.

Att komma till ett helt nytt land och bli en del av dess kultur handlar om mycket mer än att bara lära sig språket. Det har Charbel och Srour Gabro själva upplevt när de kom till Sverige som flyktingar. Nu föreläser de för nyanlända ungdomar för att de lättare ska integreras.

– Orsaken till att jag gör det här är att det var något jag själv saknade. När jag var ung hade jag inte förståelse kring varför vi flydde, varför mina föräldrar betedde sig annorlunda än mina svenska kompisars föräldrar osv. Det är lätt att hamna i utanförskap och ett destruktivt levnadssätt, säger Charbel Gabro.

Missförstånd kan leda till konflikt

Lillasyster Srour håller med. Hon minns att hon som ny i Sverige hade svårt att förstå blickar från människor hon mötte och varför folk inte hälsade. Hon säger att missförstånd lätt kan leda till konflikter.

– Avviker man från en norm, skriven eller oskriver, betraktas man som onormal av samhället. Plötsligt hamnar man i utanförskap utan att förstå varför. Man försöker nätverka utan att lyckas för att man hela tiden gör en avvikelse som man inte är medveten om.

Viktig kunskap

På Eksjö gymnasium undervisas just nu cirka 140 elever vid fyra olika tillfällen. Ajmal Shamsi har varit i Sverige i ett år och han tycker att skillnaderna mellan hemlandet Afganistan och Sverige är stora.

– I Afganistan är det inte demokrati. Det är det här och man respekterar varandra.

Är det svårt att förstå svenska normer?

– Ja, det tycker jag.

Betty Yeman kom till Sverige från Eritrea för ett och ett halvt år sedan.

– Jag tycker att den här föreläsningen är roligt. Man lär sig mycket. Det är viktigt att lära sig för att man ska klara sig bra i framtiden.

Olikheter positivt

Charbel Gabro berättar att den vanligaste frågan han får när han föreläser för nyanlända, är hur han själv har kommit dit han är idag.

– Jag har fått sätta ord på mina egna svårigheter kring kulturkrocken och den förvirring som uppstod. Det har hjälpt mig och nu kan jag hjälpa andra i samma situation.

Hans syster håller med.

– Olikheter är inget negativt utan något positivt så länge vi pratar om det och så länge vi accepterar olikheterna, säger Srour.

Hon fortsätter:

– Det viktigaste är, att kommer man till Sverige ska man visa ett intresse för det nya samhället eftersom man kommer att vara en del av det. Och inte bara det, man kommer att vara med och bära Sverige.

Allas ansvar

Men kan man lära sig normer genom föreläsningar?

– Jag tror att vi öppnar ögonen för att det går att lära sig och att det finns skillnader. Vet man att det är skillnad vill man också lära sig vad skillnaden är. Vi försöker skapa mod att göra något som är annorlunda från min kultur, utan att glömma bort vem jag är och vad jag står för, säger Charbel Gabro.

Men en lyckad integration menar han, skapar vi tillsammans. Det är även svenskarnas ansvar.

– Våga titta på människor och se dem som just människor, inte som en siffra, en asylsökande eller flykting. Våga ställ frågor. Pratar man inte skapas fördomar, det handlar om att avdramatisera och våga. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.