Arkivbild. Foto: SVT/TT

Många kommuner saknar handlingsplan mot våldsam extremism

Uppdaterad
Publicerad

Trots uppmaningar från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism saknar fortfarande många kommuner i Jönköpings län en särskild handlingsplan mot extremistiska miljöer. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter Jönköping gjort.

Tranåsbon Taimour Abdulwahab sprängde sig själv på Bryggaregatan i Stockholm mitt under julhandeln 2010. Endast han själv dog i explosionen.

När Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism sedan uppmanade kommuner att upprätta en handlingsplan kring hur de ska arbeta mot extremistiska miljöer var Tranås tidiga med en plan.

Nationella samordnaren ville att samtliga landets kommuner ska ha en särskild plan för hur de arbetar mot extremistiska miljöer med en egen samordnare.

Men nu visar SVT Nyheter Jönköpings kartläggning att många kommuner i Jönköpings län fortfarande saknar en sådan handlingsplan.

Otydlig rollfördelning

Enligt Anna Carlstedt, den nationella samordnaren, kan det innebära att om en extremistisk rörelse går till handling i kommunen så kan rollfördelningen vara otydlig.

– Man kanske inte vet vilka olika steg som kunde gjorts på vägen. Man ser också att det händer färre allvarliga incidenter i kommuner som satsat mycket förebyggande, säger hon. 

Gnosjö är en av kommunerna som saknar en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Men under förra året förekom aktiviteter i kommunen från nazistiska rörelser.

Mer aktiva

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) har blivit mer aktiva i Jönköpings län senaste tiden. Senast i lördags genomförde organisationen en flygbladsutdelning i centrala Jönköping.

NMR har även varit aktiva i Gnosjö kommun. Exempelvis genomförde de i somras en aktion mot nöjesparken High Chaparrals flyktingboenden.

I Gnosjö är det socialtjänsten som ansvarar för att upprätta en handlingsplan. 

– Vi har prioriterat annat och inte gjort det vi ska, säger Irene Bengtsson, socialchef i kommunen.

I övrigt vill hon inte svara på frågor om handlingsplanen.

Låg risknivå

Även Vetlanda saknar en handlingsplan och har inga planer på att upprätta en. Henrik Tvarnö (S), kommunalråd, uppger att de bedömt att risknivån för extremistiska attentat är låg i kommunen.

– Vi har istället valt att jobba genom en grupp tillsammans med polisen och räddningstjänsten som arbetar med de här frågorna i vardagen, säger han.

Men även Tranås kommun kanske ansåg att risken var låg tills terrordådet i Stockholm?

– Det är hela tiden en bedömning vi gör tillsammans med polisen. Men enskilda individer som radikaliseras är oerhört svårt att komma åt, kanske framför allt med en handlingsplan, säger Tvarnö. 

Hälften har upprättat

Just nu håller Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism på att göra en ny inventering över hur många kommuner som upprättat handlingsplanen.

Den senaste enkäten som gjordes för ett år sedan visade att ungefär hälften av landets kommuner upprättat en plan.

Eftersom planen inte är ett krav har en del kommuner istället valt att lägga in arbetet mot extremistiska miljöer i andra handlingsplaner, som exempelvis i handlingsplaner för trygghet och säkerhet.

SVT Nyheter Jönköping har tagit del av handlingsplanerna och bland de kommuner som inte upprättat särskilda planer skiljer de sig mycket åt.

Har ansvarsfördelning

Jönköpings kommun har exempelvis en ansvarsfördelning i arbetet mot våldsbejakande extremism, medan Gislaveds kommuns handlingsplan för brottsförebyggande arbete är mer generellt hållen.

Fredric Jonsson, säkerhetschef i Jönköpings kommun, menar att varje kommun måste utveckla den handlingsplan som de anser vara mest effektiv utifrån deras lokala förhållanden.

Även Jönköping har lagt in sin plan mot våldsbejakande extremism i den brottsförebyggande planen.  

–  Vi får draghjälp av det arbete som sker därute varje dag. Om vi exempelvis arbetar mot organiserad brottslighet så upptäcker vi de signalerna också, om det nu skulle förekomma några, säger han.     

”Prägla lokalsamhälle starkt”

Anna Carlstedt, nationell samordnare, uppger att de respekterar kommuners val att inte upprätta särskilda handlingsplaner.

– Men vi har sagt att vi gärna ser att varje kommun har en handlingsplan eftersom det då blir tydligt hur de ska jobba, säger hon.

Hur stora problem har egentligen mindre kommuner med våldsbejakande extremism?

– Det ser väldigt olika ut. Men ett bekymmer små kommuner kan ha är att om någon av de olika våldsbejakande extremistiska miljöerna får fäste så kan det prägla ett lokalsamhälle starkt.

Förtydligande: Vissa kommuner har valt att lägga in sina handlingsplaner mot våldsbejakande extremism i andra handlingplaner och har då ingen särskild plan. Bland dessa kommuner finns Jönköping, Habo, Gislaved och Eksjö.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.