Efterfrågan på svenskt kött är, och har varit, stor de senaste två-tre åren. Det märks bland annat genom att nötköttsproducenter får mer betalt per kilo än någonsin tidigare. Men samtidigt som efterfrågan ökar, minskar den inhemska produktionen.

För elva år sedan tog Marcus Evertsson tillsammans med sina föräldrar över gården Håkarp några mil öster om Ekjsö från Marcus morföräldrar. De gick över från mjölkproduktion till köttproduktion i liten skala. Men gården har vuxit och i dag har de över 400 djur. Att svenskarna nu i större utsträckning köper svenskt kött som är dyrare menar han beror på medvetna konsumenter.

– Svensken har sett mervärdet av vad vi håller på med. Vi använder knappt ingen antibiotika. Vi har fina friska djur. Rymliga stallar och bra miljö, säger Marcus Evertsson.

Men trots att efterfrågan är hög på svenskt kött har produktionen gått ner de senaste åren och till det finns det flera förklaringar.

– Den ena är att det har varit kris i mjölksektorn under några år och när antalet mjölkkor minskar så måste det kompenseras genom att man ökar

dikorna, alltså den specialiserade köttuppfödningen, säger Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket.

En annan anledning är att det kostar pengar att investera, enligt Jordbruksverket.

Antibiotikadebatten en orsak

Nånstans runt 2014 blossade debatten upp om mängden antibiotika som används i djurhållningen runt om i Europa.  Det visade sig att användningen är hög i många länder, medan den i Sverige är låg eller näst intill obefintlig.

Detta sägs vara en av anledningarna till att efterfrågan på svenskt kött ökat de senaste åren. Därför får nu nötköttsproducenterna mer betalt än någonsin per kilo kött.

Produktionen minskar

Samtidigt som efterfrågan ökar går den inhemska produktionen av kött ner. Det är tvärtemot vad regeringen vill med sin livsmedelsstrategi, nämligen att landets självförsörjningsgrad inom livsmedelsområdet ska öka.

En anledning till att nötköttsproduktionen går ner är att många mjölkbönder slutat och därmed blir mängden djur mindre, men det finns fler orsaker.

– Det tar tid att bygga upp besättningar. Vi har i grunden vårt svenska djurbestånd och det ska födas en kalv per år som sedan ska ge upphov till vidare generationer. Det är inte gjort i en handvändning, säger Åsa Lannhard Öberg, Jordbruksverket.

Om gården Håkarp i Eksjö kommer att växa ytterligare i framtiden återstår att se

– Vi får se vad framtiden utvisar. Tyvärr så minskar ju antalet bönder och de gårdar som blir kvar blir ju större. Vi får se om vi måste växa ännu mer, säger Marcus Evertsson.