Det är det här alla pratar om i Huskvarna. Om det misstänkta mordet på en hemlös man – och om pojkarna som misstänks ha utfört det. Regnet faller över Smedbyparken. Bara två av de åtta gravljusen brinner fortfarande.
När SVT Nyheter besöker mordplatsen är det bara timmar sedan en 16-årig pojke, mot sitt nekande, har häktats på sannolika skäl misstänkt för mordet. På andra sidan vägen ligger Husqvarna fabriksmuseum. Ett tiotal meter bort ligger Smedbyn med konstnärsateljéer och ungdomsgård. Precis bredvid ligger lekparken intill Huskvarnaån, där en ny livboj precis har satts upp.
Åklagaren bekräftar att den gamla livbojen, som nu är borta, på något sätt går att koppla till mordet.
Brukade hälsa
– Inga bilder och du får inte skriva mitt namn, säger en förbipasserande när vi presenterar oss.
– Jag kan inte försvara mig om de skulle ge sig på mig.
Det är ingen som vet exakt vad som har hänt. Rädslan är påtaglig. Någon pratar om att ungdomarna har samlats i närheten av parken hela sommaren. Att det har varit vilt på nätterna. Andra säger att det har varit som vanligt.
– Han var en otroligt snäll kille, säger en kvinna om mannen.
Hon brukade hälsa på honom där han satt utanför Rosengallerian i centrala Huskvarna. Där hade han suttit i flera år – och det är flera som har berättelser om honom.
– En gång föll jag utanför där som han satt. Det var folk som bara gick förbi men han rusade fram och hjälpte mig. Han var den ende som hjälpte mig, säger en kvinna.
Tillbaka till 1948
När vi talar med Huskvarnabor om det misstänkta mordet så är det flera som nämner raskravallerna i Jönköping sommaren 1948. Det var sommaren då Jönköpingsbor, bara någon kilometer från mordplatsen, jagade ut romer ur staden – påhejade av lokalpressen.
”De placerar en näve i tattarens trut, utan spisning och vidare prut”, skrev Smålands Folkblad i en hyllningstext till kravallerna den 3 juli 1948.
– Det finns en del som fortfarande tycker att det var något bra. Som att ”då visade vi dem”, säger en Huskvarnabo.
Utsatt i sommar
Att den hemlöse mannen har varit utsatt i sommar bekräftas av hans vänner.
– Jag vet att han trakasserades samma vecka som han dödades. De har sparkat, slagit, knuffat och spottat på honom. Det värsta är att det måste ha funnits vuxna som har sett vad som hände men som valde att titta bort, säger Mikael Good, som ofta träffade den hemlöse mannen.
Mikael Good brukar som volontär hjälpa utsatta i Huskvarna. Men exakt hur illa det var har han insett först efteråt.
– Om han bara hade sagt till så hade vi kunnat försöka hjälpa honom. Men han sa inget om det. Det sista han sa till mig, veckan innan han mördades, var ”no problem” när jag frågade hur han mådde, säger Mikael Good.
”Gjorde inget väsen av sig”
Även vid Rosengallerian, där mannen brukade sitta och tigga, har blommor och ljus lagts på trottoaren.
– Han gjorde aldrig något väsen av sig. Han bara satt där, säger My Hestergård, som arbetar i klädbutiken precis bredvid
Nu är det en annan person som tigger på samma plats. En man lägger några mynt i hennes kopp. Hon ler tacksamt.
– Det är inte Huskvarna som är problemet. Det är världen det är fel på, säger han och går vidare mot sin bil.