Magnus Bengtssons och familjen låg och sov hemma i huset i Skede utanför Vetlanda i december när tjuvar bröt sig in i hans BMW.
De slet bort hela instrumentpanelen och stal bland annat ratten och bilens navigationssystem.
Magnus Bengtsson polisanmälde stölden, men snart fick han ett brev från polisen. Utredningen lades ner redan dagen efter anmälan.
– Ska de inte ens försöka göra någonting? Hade brevet kommit två eller tre månader efter inbrottet hade jag inte reagerat, men att det kom så snabbt gjorde mig förvånad, säger Magnus Bengtsson.
Ingen sett något
Enligt Fredrik Magnusson, gruppchef för mängdbrottsgruppen på Höglandspolisen, genomförde de en teknisk undersökning i bilen som inte gav några resultat.
Han uppger även att polisen knackat dörr i området, men att ingen sett något.
– Därför hade vi inget mer att gå på och lade ner utredningen, säger Fredrik Magnusson.
Men är det inte för snabbt att lägga ner utredningen efter en dag?
– Nej, jag tycker inte det. Vi har gjort de utredningsåtgärder vi tyckte var relevanta. Även om vi lägger ner ett ärende kan vi öppna det igen om det kommer nya omständigheter, säger han.
Stölderna fortsatt
Men efter att polisen lagt ner utredningen rörande Magnus Bengtsson, har stölderna ur BMW-bilar fortsatt i Jönköpings län.
– De kommer och går i vågor. Vi gör vad vi kan i varje specifikt ärende för att få tag i en gärningsman, säger Fredrik Magnusson.
Siffror från Brottsförebyggande rådet som SVT tagit fram visar att polisen har svårt att lösa de så kallade vardagsbrotten, eller mängdbrotten som de också kallas.
Under första halvåret 2016 anmäldes över en halv miljon vardagsbrott i hela landet vilket är över 80 procent av samtliga anmälda brott.
Endast 14 procent blev uppklarade. I Polisregion Öst där Jönköpings län ingår är siffran bara marginellt högre, nämligen 17 procent.
”Är ett problem”
Fredrik Magnusson menar att vardagsbrotten är svårutredda.
– Vi har ett stort inflöde och ofta är det väldigt lite att gå på i utredningarna. Det är viktigt att vi lägger ner ärenden om vi inte har mer att göra i dem. Vi ska jobba med rätt ärenden, de där vi kan nå framgång, säger han.
Men vad skickar uppklarandestatistiken för signaler till de som begår brott?
– Det är klart att det är ett problem. En hög uppklarning leder till att folk avhåller sig, så det är naturligtvis fel signaler, säger Fredrik Magnusson.
Även Magnus Bengtsson, som drabbades av stölden, reagerar på statistiken över hur många vardagsbrott polisen klarar upp.
– Det känns nästan som att det lönar sig att göra den här typen av mängdbrott eftersom det är så få som åker dit, säger han.
Det här är vardagsbrott
Vardagsbrotten – det som polisen idag kallar mängdbrott – består av 194 olika brottstyper.
Polisen delar in dem i sex kategorier:
1 – Trafik, narkotika, brott mot knivlagen och snatteri
2 – Misshandel, våld mot tjänsteman
3 – Tillgreppsbrott
4 – Bedrägeri, förfalskningsbrott och bidragsbrottslagen
5 – Skadegörelse m.m.
6 – Övriga mängdbrott (Här ingår bl.a. olaga hot, ofredanden, hemfridsbrott, häleri, samt flera alkohol och narkotikabrott)